Riksbankens lån till företag via bankerna

Riksbanken erbjuder bankerna att låna upp till 500 miljarder svenska kronor mot säkerhet för att stimulera bankernas vidareutlåning till företag verksamma i Sverige. På så sätt bidrar Riksbanken till att företag kan möta de ekonomiska utmaningarna som följer av coronaviruset. Är du företagare och har frågor kring lån ska du vända dig till din bank.

Så fungerar Riksbankens lån till företag via bankerna

Så fungerar Riksbankens lån till företag via bankerna

 

1. Riksbanken erbjuder bankerna lån till nollränta mot säkerheter, på villkor att de lånas vidare till företagen.

 

2. Bankerna får tillgång till billiga lån som ökar möjligheterna för dem att låna vidare till företagen i dessa turbulenta tider.

 

3. Företagen kan ansöka om lån hos bankerna, vilket kan underlätta deras ekonomiska utmaningar av corona.

Lånar Riksbanken ut pengarna direkt till företagen?

Riksbanken lånar ut pengarna till bankerna, eller mer formellt via våra penningpolitiska motparter. Bankerna kan sedan låna vidare pengarna till företagen.

Hur mycket ränta får företagen betala till bankerna?

Bankerna får betala reporäntan, i dagsläget nollränta, på lånen från Riksbanken. Det är sedan upp till bankerna att avgöra vilken ränta företagen ska betala. Bankernas ränta mot företagen beror på vad bankerna får betala för pengarna och vilket påslag de sedan ger mot företagen. Riksbankens beslut innebär dock att bankernas kostnad för pengarna i dagsläget är noll.

Är det bankerna som avgör vem som har rätt att ta del av lånen och hur kommer den processen att ske?

Riksbankens beslut innebär att bankerna erbjuds ränta motsvarande reporänta, för närvarande nollränta, på lånen från Riksbanken om bankerna sedan kan visa att pengarna har slussats vidare till företagen. Om pengarna stannar hos bankerna eller går till annan verksamhet får bankerna betala en straffavgift. Exakt vilka företag som får ta del av lånen är det bankerna som i slutändan avgör.

Var kommer de 500 miljarder kronorna ifrån? Är de skapade ur intet?

Ja, på sätt och vis är det så! Riksbanken kan skapa pengar genom att ge ut sedlar och mynt men också genom att ge ut elektroniska pengar i svenska kronor till bankerna och det är det som vi gjort nu. Det är bara Riksbanken som kan ge ut svenska kronor på det här sättet.

När Riksbanken lånar ut pengar till bankerna skapas en skuld till allmänheten men samtidigt får Riksbanken tillgångar, som statspapper och andra obligationer, av bankerna som säkerhet. På så sätt ökar Riksbankens balansräkning.

En centralbank kan inte skapa pengar hur som helst. Skapar man för mycket pengar kan det leda till stigande priser (inflation), men skapar man för lite pengar kan det istället leda till fallande priser och lägre aktivitet i ekonomin.

De privata bankerna säger sig ha likvida tillgångar att låna ut, varför behövs mer pengar?

Åtgärden ska ses som en försäkring mot att brist på pengar hos bankerna blir ett hinder för bankernas kreditförsörjning till företagen.

Hur säkerställer man att det bara är ”livskraftiga” företag som får subventionerade lån?

Det är i slutändan bankerna som avgör vilka företag de ska låna ut till. Riksbanken varken kan eller ska styra över det. Syftet med åtgärden är att den ska överbrygga att brist på pengar hos bankerna blir ett problem under en besvärlig tid för företag som var livskraftiga före nuvarande kris och som kan väntas bli det igen när väl ekonomin har återgått mer till det normala.

Vem ska ta motpartsrisken i pengarna som lånas ut? Staten eller affärsbankerna?

Bankerna.

När får bankerna tillgång till pengarna för vidareutlåning?

Utlåningsprogrammet inleds fredagen den 20 mars, med ett första anbudstillfälle om 100 miljarder kronor. Tidpunkterna för efterföljande anbudstillfällen beslutas på penningpolitiska möten utifrån Riksbankens aktuella bedömning av utvecklingen på de finansiella marknaderna och finansieringsbehov. Vid dessa tillfällen bestäms även det erbjudna beloppet.

Min bank är inte en av era penningpolitiska motparter, hur kan mitt företag få ta del av lånen?

Normalt sett brukar de mindre bankerna använda sig av de större bankerna för att få tillgång till Riksbankens betalningssystem (det så kallade RIX-systemet). Det är via RIX-systemet som Riksbanken betalar ut pengarna till bankerna. Men det är upp till bankerna själva att bestämma hur de vill sätta upp sådana arrangemang.

Varför är min bank inte en penningpolitisk motpart? 

Endast kreditinstitut som också är deltagare i betalningssystemet RIX får vara penningpolitisk motpart. I övrigt bör de uppfylla de krav som finns i huvuddokumentet för Villkor för RIX och penningpolitiska instrument som finns på Riksbankens hemsida. Varför ett enskilt kreditinstitut väljer att vara eller inte vara penningpolitisk motpart kan dock inte Riksbanken svara på.

Min bank är en penningpolitisk motpart men säger att de inte kommer att erbjuda dessa lån, hur kommer det sig?

Alla penningpolitiska motparter erbjuds att ta del av utlåningsprogrammet. Senast två dagar innan ett anbudstillfälle måste dock banken anmäla sig för att vara med att delta. Har banken inte anmält sig så kan den inte ta del av pengarna. Då finns en ny möjlighet vid nästa anbudstillfälle.

Ställer Riksbanken krav på hur företagen får använda lånen?

Nej, Riksbanken ställer inga krav på hur företagen får använda de pengar som de lånar. Vi ställer endast krav på att bankerna måste använda pengarna för vidareutlåning till företag.

Varför tar inte staten/Riksbanken riskerna för lånen?

Riksbanken tar risken för lånen gentemot bankerna (Riksbankens kunder) men det är upp till bankerna att göra kreditriskbedömningar på sina kunder. Riksbanken har lättat på de krav på säkerheter som man normalt ställer. Därmed absorberar Riksbanken en del av risken med dessa lån. Riksbankens ansvar är att underlätta för bankerna att upprätthålla utlåning under rådande omständigheter, via extra likviditetstillförsel, som till exempel dessa lån.

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-03-20