Swapavtal med Federal Reserve

Federal Reserve, Reserve Bank of Australia, Reserve Bank of New Zealand, Bank of Korea, Monetary Authority of Singapore, Danmarks Nationalbank, Norges Bank och Sveriges riksbank har inrättat tillfälliga, ömsesidiga valutaarrangemang (swapfaciliteter) för att hantera den ansträngda situationen på marknaderna för kortfristig upplåning i US-dollar.

Vad innebär det att Riksbanken ingår ett swapavtal med Federal Reserve?

En valutaswap innebär två parter (i detta fall Riksbanken och Federal Reserve), byter sina respektive valutor (i detta fall SEK och USD) med varandra under en period för att sedan byta tillbaka mot en viss kostnad i ränta.  Genom ett swapavtal får Riksbanken tillgång till en sådan valutaswap. Det gör att Riksbanken skulle, om nödvändigt, kunna låna ut en större mängd dollar till sina motparter än vad som annars skulle vara möjligt. Utan en sådan swap begränsas den volym som Riksbanken kan låna ut av vad som finns tillgängligt i valutareserven.

Varför ingår Riksbanken ett swapavtal med Federal Reserve?

Det är viktigt att Riksbanken har denna möjlighet då bankerna och deras kunder behöver dollar för sin verksamhet. Vanligtvis kan bankerna låna dollar direkt på marknaden, men just nu fungerar marknaderna sämre än normalt. Riksbankens utlåning av dollar förbättrar bankernas och deras kunders tillgång till dollar i en situation när marknaderna fungerar sämre.

Varför ingår inte Riksbanken swapavtal med fler centralbanker, till exempel ECB för att underlätta utlåning i euro?

Dollarn är en viktig valuta för global handel, men även en stor del av finansiella tillgångar så som aktier och andra värdepapper är denominerade i dollar. Det är bland annat därför det under tider av oro och stress (som under den finansiella krisen som utbröt  2008) brukar‎ bli brist på just dollar. Vid behov skulle Riksbanken kunna undersöka möjligheterna att ingå swapavtal med andra centralbanker.

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-03-20