Sammanfattning

I denna kommentar har jag utifrån nationalräkenskaperna och KPI-statistiken skapat två prisindex: Ett för produktkategorier med ett lågt importinnehåll och ett för högt importinnehåll. Under de senaste decennierna har andelen produkter med ett lågt importinnehåll ökat i den svenska konsumtionen och dess vikt i inflationen har därmed stigit. För dessa delar av konsumtionen är den globala konkurrensen mindre och trögrörliga lönekostnader utgör dessutom en större del av företagens totala kostnader. I denna kommentar visar jag att uppgången i prisökningstakten bland produktkategorier med ett lågt importinnehåll under den senaste inflationscykeln kommit senare och hittills legat kvar på en hög nivå längre än den gjort för kategorier med ett högt importinnehåll. Under andra inflationsupp- och nedgångar för KPIF under inflationsmålsperioden har kategorier med ett lågt importinnehåll uppvisat en trögrörlighet i prisökningstakten både upp och ned. En ökad andel av kategorin med ett lågt importinnehåll i KPIF över tid kan alltså ha bidragit till att inflationen legat kvar längre på en hög nivå än den annars skulle ha gjort. Det kan därför finnas anledning att i prognoser ta mer hänsyn till olika grader av trögrörlighet och eftersläpning i dessa delar av inflationen.^[1] Ekonomiska kommentarer är korta analyser om relevanta frågor för Riksbanken. Den kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschef medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer.

Publicerad: 1 juli 2024