Sårbarheter i det svenska banksystemet

På den här sidan finns samlad information om det som är publicerat på Riksbankens webbplats om sårbarheter och risker i det svenska banksystemet.

Riksbanken anser att det finns sårbarheter och risker i det svenska banksystemet. Det svenska banksystemet är stort i förhållande till den svenska ekonomin och i ett europeiskt perspektiv. Den svenska banksektorn är dessutom starkt koncentrerad. De fyra stora bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank står tillsammans för omkring 70 procent av utlåningen i Sverige och ungefär lika mycket av insättningarna. Storbankerna har också betydande exponeringar gentemot varandra genom att de bland annat äger varandras värdepapper, vilket gör dem nära sammanlänkade.

Storbankerna har dessutom stora mängder lån med bostäder och andra typer av fastigheter som säkerheter på sina balansräkningar. Det innebär att de har betydande exponeringar mot bostadsmarknaden och den kommersiella fastighetsmarknaden. Störningar på bostadsmarknaden kan därmed påverka bankerna.

Banksystemets struktur innebär alltså att problem i en bank snabbt kan sprida sig till andra banker och marknader, och försämra förtroendet för hela det finansiella systemet.

Storbankerna är utsatta för likviditetsrisker

De svenska bankerna är exponerade mot både kortfristiga och strukturella likviditetsrisker. Kortfristiga likviditetsrisker innebär att en bank inte skulle kunna betala tillbaka skulder som förfaller den närmaste tiden om banken skulle få svårt att förnya sin finansiering. De strukturella likviditetsriskerna handlar istället om de obalanser som finns mellan löptiden på bankernas tillgångar och löptiden på deras skulder.

Bankernas kapitalnivåer

Med tanke på de strukturella sårbarheter och likviditetsrisker som finns i det svenska banksystemet är det viktigt att bankerna har tillräckligt mycket kapital. Enligt Riksbanken bör Finansinspektionen införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent för de svenska storbankerna från och med januari 2018, som ett komplement till de riskvägda kapitalkraven. Nya beräkningar indikerar även att det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt med ett högre krav än 5 procent.

Uppdaterad 2018-02-01