Logo Sveriges riksbank
Gå direkt till innehåll
  • Statistik
    • Räntor och valutakurser
      • Sök räntor och valutakurser
      • Sök års- och månadsgenomsnitt valutakurser
      • Sök crosskurser
      • Valutakurser till deklarationen
      • Historiska valutakurser och valutor som har upphört
      • Styrränta, in- och utlåningsränta
      • Referensräntan (enligt räntelagen)
      • Hämta räntor och valutakurser via API
        • Frågor och svar om API:et för räntor och valutakurser
        • Serier för API:et
      • Förklaringar - räntor och valutakurser
        • Vanliga frågor om valutakurserna
        • Valutakoder
        • Riksbanksräntor
        • Svenska marknadsräntor
          • Stibor
        • Internationella marknadsräntor
        • Valutakursindex
    • Swestr
      • Sök Swestr-noteringar
      • Beräkningsmetod och transaktionsunderlag
        • Datakälla för Swestr
        • Rapport om transaktionsunderlag för Swestr
      • Process för publicering
      • Genomsnittsräntor och index
      • Styrning och kontroll
        • Övervakning
        • Riksbankens roll som administratör av Swestr
      • För rapportörer
        • Frågor och svar om rapporteringen
      • Förutsättningar för användning och vidarepublicering av Swestr
      • Hämta Swestr via API
      • Rådgivande grupp för Swestr
      • Historiska skattningar
      • Årlig rapport om Swestr
      • Bakgrund
        • Testperiod
    • Finansmarknadsstatistik
      • Lista över svenska monetära finansinstitut
    • Betalningsbalansstatistik
    • Värdepappersstatistik
    • Omsättningsstatistik
      • Penning- och obligationsmarknad
      • Valutamarknad
      • Räntederivatmarknad
      • Hämta omsättningsstatistik via API
      • SELMA-rapportering
        • Frågor och svar
    • Betalningsstatistik
      • För rapportörer
    • Sedel- och myntstatistik
    • Betalningar i RIX-RTGS
    • Betalningsvanor
    • Riksbankens balansräkning
      • Riksbankens tillgångar och skulder (veckorapport)
      • Valutareserv (veckorapport)
      • Valutareserv och likviditetsposition (månadsrapport)
      • Riksbankens redovisningsprinciper
      • Ramverket för Riksbankens eget kapital i riksbankslagen
      • Publicerat om Riksbankens balansräkning
    • Makroindikatorer och prognoser
      • Prognoser och utfall
        • Hämta prognoser och utfall via API
      • Underliggande inflation
      • Resursutnyttjandeindikatorn
      • Undergrupper KPIF
    • Statistikportaler hos andra myndigheter
    • Historisk monetär statistik för Sverige
    • Internationell bankstatistik
      • Svenska bankgrupper
      • Svensk banksektor
      • Fördjupad information
      • För rapportörer
  • Betalningar & kontanter
    • Betalningsrapport
      • Betalningsrapport 2026
        • Riksbankens ansvar för betalningar
          • Riksbankens mandat på betalningsområdet
          • Följande målsättningar styr Riksbankens arbete med betalningar
          • Riksbankens roll på betalningsmarknaden
        • Sammanfattning och rekommendationer
          • Alla måste kunna betala
          • Betalningsmarknaden behöver bli ännu säkrare och mer motståndskraftig
          • Fler nya alternativ behövs på betalningsmarknaden
        • Utvecklingen på betalningsmarknaden
          • Svenska folkets betalningsvanor
          • Småföretagens syn på betalningar
          • Modernisering av betalningsmarknaden
          • Nya tjänster på betalningsmarknaden
          • Nya former av pengar utvecklas
          • Geopolitisk osäkerhet leder till regionalisering
        • Hur säkra, effektiva och tillgängliga är betalningar?
          • Samverkan gör betalningssystemet motståndskraftigt
          • Betalningsinfrastrukturen fungerar väl
          • Omedelbara betalningar är effektiva men utbudet är begränsat och de medför risker som behöver hanteras
          • Betalningar mellan de nordiska länderna är inte tillräckligt effektiva
          • Fortsatta utmaningar för kontanterna
          • Fler bör kunna få tillgång till ett betalkonto
          • Viktigt att kunna betala med enkla betalsätt till rimliga priser
          • Krångligt att hjälpa andra med betalningar
          • Positivt med statlig e-legitimation som alternativ till BankID vid betalningar
          • Betalningsmarknaden är överlag säker men bedrägerier och penningtvätt utgör problem
        • Riksbankens policyrekommendationer
          • Riksbankens rekommendationer
          • Det måste finnas betalsätt för alla
          • Tillgången till kontanttjänster behöver förbättras
          • En beloppsgräns på 10 000 kronor bör införas vid kontantköp i handeln
          • Hushåll bör ha flera betalsätt för att kunna betala vid störningar, till exempel 1 000 kronor i kontanter per vuxen
          • Möjligheten att betala offline bör utökas
          • Betaltjänstleverantörer bör erbjuda fler tjänster för omedelbara betalningar
          • Betalningar mellan länder behöver bli billigare och snabbare
          • Riksdagen och regeringen rekommenderas tillsätta en utredning om en e-krona
        • Fördjupning – Pengar i förändring – traditionella och nya former
          • Pengar på bankkonton är den vanligaste formen av pengar
          • E-pengar är en annan form av reglerade privata pengar
          • Centralbanksreserver spelar en viktig roll i betalningssystemet
          • Retail CBDC – en helt ny typ av pengar
          • Stablecoins – en typ av kryptotillgång som blivit reglerade privata pengar
          • Tokenisering av pengar och tillgångar
        • Bilaga: Sifferunderlag
      • Betalningsrapport 2025
        • Trender på betalningsmarknaden
          • Svensk betalningsmarknad är nästan helt digital
          • Småföretagens syn på betalningar
          • Många småföretag i detaljhandeln har slutat ta emot kontanter
          • Globala trender på betalningsmarknaden
        • Säkerhet, effektivitet och tillgänglighet
          • Är betalningar i Sverige säkra?
          • Är betalningar i Sverige effektiva?
          • Är betalningar i Sverige tillgängliga?
        • Riksbankens arbete och rekommendationer
          • Allmänhetens möjlighet att betala i kris och vid höjd beredskap behöver stärkas
          • Alla ska kunna betala
          • Framtidens betalningsinfrastruktur behöver utvecklas
          • Betalningssystemet RIX behöver kunna hantera framtidens utmaningar
          • Den digitala eurons framtid påverkar arbetet med e-kronan
          • Bilaga: Sifferunderlag
      • Betalningsrapport 2024
        • Utvecklingen på betalningsmarknaden
          • Svenska folkets betalningsvanor
          • Kontanter används sällan och utbudet av kontanttjänster minskar
          • Överföringar till utlandet upplevs vara säkra men dyra
          • Digitaliseringen av betalningar är en global trend
        • Säkerhet, effektivitet och tillgänglighet
          • Är betalningar i Sverige säkra?
          • Är betalningar i Sverige effektiva?
          • Är betalningar i Sverige tillgängliga?
        • Riksbankens arbete och policy
          • Alla måste kunna betala
          • Betalningar ska fungera även i kris och krig
          • Modernisering av betalningsinfrastrukturen nödvändig
          • Fler åtgärder behövs för att skydda kontanterna
          • Arbetet med e-kronan fortsätter
      • Betalningsrapport 2022
        • Trender på betalningsmarknaden
          • I Sverige föredrar vi att betala digitalt
          • Att betala med mobilen är populärt
          • Betalning i butik sker sällan med kontanter
          • Svårt för många att betala digitalt