Riksbanksräntor

Riksbanksräntor för aktuell bankdag finns tillgängliga på Riksbankens webbplats samma dag cirka klockan 09.10, Sök räntor och valutakurser.

Styrräntan

Riksbankens styrränta är den ränta som Riksbankens direktion fattar beslut om i syfte att uppnå inflationsmålet. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen. Styrräntan infördes 1994 och hette då reporäntan, den 8 juni 2022 bytte Riksbankens reporänta namn till Riksbankens styrränta. 

Läs mer: Vad är styrräntan?

In- och utlåningsräntan

Inlåningsräntan är den ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken över natten i den stående inlåningsfaciliteten och den är för närvarande 0,10 procentenheter lägre än styrräntan.

Utlåningsräntan är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten i den stående utlåningsfaciliteten och den är för närvarande 0,10 procentenheter högre än styrräntan.

Likviditetsfacilitetsräntan

Likviditetsfacilitetsräntan är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten i den kompletterande likviditetsfaciliteten och den är för närvarande 0,75 procentenheter högre än styrräntan. Faciliteten infördes i juni 2022 och har lättare säkerhetskrav än Riksbankens stående utlåningsfacilitet.

Swestr

Swestr (Swedish krona Short Term Rate) är en referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Swestr är en transaktionsbaserad referensränta som Riksbanken beräknar utifrån transaktioner som genomförs på penningmarknaden från en bankdag till nästa i svenska kronor. Swestr-noteringar finns att söka fram på sidan Sök Swestr-noteringar.

Referensräntan (enligt räntelagen)

Referensräntan är en ränta som Riksbanken ska fastställa enligt räntelagen. Referensräntan bestäms genom ett beslut av Riksbanken två gånger per år, den sista vardagen före ingången av nytt kalenderhalvår. Det är Riksbankens styrränta som styr nivån på referensräntan. Referensräntan motsvarar styrräntan, avrundat till närmast högre halva procentenhet. Riksbankens referensränta har inget penningpolitiskt syfte.

Historiska riksbanksräntor

Marginalräntan

Marginalräntan var Riksbankens styrränta från december 1985 till och med maj 1994 då den ersattes av reporäntan (den 8 juni 2022 bytte Riksbankens reporänta namn till Riksbankens styrränta).

Diskontot

Diskontot var fram till 30 juni 2002 riksbankens officiella räntesats och fastställdes kvartalsvis av Riksgäldskontoret. Den var normgivande exempelvis för de olika kreditinstitutens inlånings- respektive utlåningsräntor, samt för den lagstadgade dröjsmålsavgiften. Från den 1 juli 2002 publiceras istället Riksbankens referensränta. Läs mer om diskontot på Riksbankens historiska tidslinje.