Transaktionsbaserad referensränta

Riksbanken kommer att börja publicera en ny transaktionsbaserad referensränta på den kortaste löptiden i svenska kronor. Efter beslut om räntans slutliga utformning kommer Riksbanken att inleda en testperiod då man publicerar en preliminär ränta för att sedan börja publicera den slutliga referensräntan. Riksbanken kommer att i god tid meddela innan man börjar publicera en preliminär ränta.

Riksbanken kommer att börja publicera en ny transaktionsbaserad referensränta på den kortaste löptiden i svenska kronor. Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. De används av en rad olika aktörer på de finansiella marknaderna och gör det möjligt att i hög grad standardisera prissättningen av finansiella produkter. Det pågår för närvarande ett omfattande arbete med att ta fram nya, transaktionsbaserade, referensräntor världen över.

Riksbanken kommer att beräkna, publicera och administrera den nya transaktionsbaserade referensräntan. Beräkningen av referensräntan bygger på data om transaktioner på den svenska penningmarknaden som Riksbanken sedan oktober 2019 samlar in i syfte att ge Riksbanken underlag för utvärderingen av genomförandet av Riksbankens penningpolitik.

I december 2019 beslutade Riksbanken att börja beräkna och publicera en ny referensränta på den kortaste löptiden (over-night, O/N). Riksbankens beslut att börja beräkna och publicera en ny referensränta föregicks av en remiss med positivt gensvar från samtliga respondenter.

Efter beslut om räntans slutliga utformning kommer Riksbanken att inleda en testperiod då man publicerar en preliminär ränta för att sedan börja publicera den slutliga referensräntan. Riksbanken kommer att i god tid meddela innan man börjar publicera en preliminär ränta.

Den ränta som Riksbanken i dag benämner referensränta och som fastställs en gång per halvår berörs inte.

Q & A Riksbankens transaktionsbaserade referensränta

Varför tar Riksbanken fram en transaktionsbaserad referensränta?

Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder. De används av en rad olika aktörer på de finansiella marknaderna och gör det möjligt att i hög grad standardisera prissättningen av finansiella produkter. I ljuset av den globala finanskris som bröt ut 2008 och den manipulation av referensräntan Libor som uppdagades 2012, skadades förtroendet för traditionella referensräntor. Det har gett upphov till ett omfattande internationellt reformarbete för att ta fram alternativa, transaktionsbaserade, referensräntor. I många länder har just centralbankerna tagit på sig ansvaret för att ta fram dessa räntor och i december 2019 beslutade även Riksbanken att ta på sig ett sådant ansvar. Att centralbanken tillhandahåller en referensränta kan påverka trovärdigheten för räntan på ett positivt sätt.

Vilka data kommer att ligga till grund för beräkningen av den transaktionsbaserade referensräntan?

Sedan oktober 2019 samlar Riksbanken in information från sina penningpolitiska motparter om transaktioner i SEK med en löptid upp till 10 dagar. Riksbanken jobbar nu med att kvalitetssäkra och analysera dessa data, som kommer att ligga till grund för beräkningen av den nya transaktions­baserade räntan. I detta arbete har Riksbanken en tät dialog med rapportörerna via både webbinarier/seminarier och bilaterala möten. I detta arbete ingår även att utveckla system och identifiera krav för att validera och kvalitetssäkra data hos både rapportörer och Riksbanken.

Vad betyder det att Riksbanken blir ”administratör” för en transaktionsbaserad referensränta?

Att Riksbanken blir administratör för en transaktionsbaserad referensränta innebär att Riksbanken tar ansvar för att organisera och strukturera (i) insamling av data, (ii) beräkning och publicering av räntan, samt (iii) upprätta en övervakningsfunktion som är i linje med tillämpliga delar av Iosco-principerna för finansiella referensräntor. Iosco-principerna är en uppsättning internationella standarder som utgör ett ramverk för referensräntor.

Även interbankbaserade referensräntor - så kallade IBOR (eng. Inter Bank Offered Rates) - har en administratör som garanterar dess kvalité och som beräknar och publicerar dessa räntor. Administratörer av referensräntor inom EU måste uppfylla kraven i EU:s benchmarkförordning.

Vilka förberedelser krävs för att Riksbanken ska kunna publicera en transaktionsbaserad referensränta?

Det är viktigt att den preliminära referensräntan kommer ut och börjar publiceras i en tid då marknaden och andra relevanta användare har tid och möjlighet att granska och ge sin återkoppling på räntan, ramverket, publiceringsmetoder och andra strukturer och system innan Riksbanken börjar publicera den slutliga referensräntan. Därför är det inte lämpligt att påbörja en testperiod mitt under nuvarande coronakris då både banksystemet och Riksbanken måste lägga stora resurser på andra aktiviteter.

Iosco-principerna ger vägledning om bland annat metod för att beräkna referensräntan, kvalitéten på data som referensräntan baseras på, och övervakningen av referensräntan. Det är därmed många delar som behöver vara på plats inför publicering av referensräntan, utöver själva beräkningsmetoden. För Riksbanken är det viktigt att alla delar är implementerade för att referensräntan ska åtnjuta högt förtroende och uppfattas som trovärdig. Referensräntan ska vara kvalitetssäkrad, kunna publiceras i tid varje dag, och omfattas av ett ramverk som skapar transparens och trygghet.

Hur är Riksbankens arbete kopplat till AGARs (arbetsgruppen för alternativa referensräntor) arbete och dess rekommendationer?

Under Bankföreningens administration har AGAR (arbetsgruppen för alternativa referensräntor) arbetat med att ta fram rekommendationer avseende definition och beräkningsmetod av en ny referensränta, och förslag på administratör av den nya referensräntan. I maj 2020 lämnade AGAR sin slutrekommendation som rörde fixingprocessen för en ny referensränta, dvs. hur en ny referensränta bör bestämmas och beräknas. I och med publiceringen av slutrekommendationen avslutades AGAR:s arbete. Riksbanken deltog som observatör i AGAR.

AGARs arbete innehåller väl genomarbetad analys och rekommendationer som Riksbanken kan dra nytta av i sitt pågående arbete. Framför allt speglar AGARs rekommendation marknadens önskemål. Nu när Riksbanken har åtagit sig administratörskapet för en ny referensränta innebär det att Riksbanken - i egenskap av administratör - måste ta ett eget ansvar och göra en egen analys av de data som vi har samlat in sedan oktober 2019. Det är dessa data som kommer att ligga till grund för beräkningen av den nya referensräntan. Datasetet är unik i sitt slag i Sverige och är därmed inte helt jämförbart med det underlag som AGAR jobbat med i sin analys.

Varför tas transaktionsbaserade referensräntor fram världen över?

Traditionellt har så kallade interbankräntor (eng.InterBank Offered Rates, IBOR) använts som referensräntor. Det är de räntor som banker kräver av (eller erbjuder) varandra för kortfristiga lån utan säkerheter. IBOR beräknas på bankernas bud - eller bedömningar - av räntor och inte på faktiska transaktioner. Över tid har banker i lägre grad lånat av varandra utan säkerheter vilket har medfört att det finns färre transaktioner för bankerna att basera sina bud på. Det underlag som används för fastställandet av interbankräntorna har i vissa fall därför både förändrats och försämrats sedan räntornas tillkomst. När transaktionerna är få behöver de inrapporterande bankerna göra en bedömning av vad som i det rådande marknadsläget vore en rimlig ränta för icke‐säkerställda lån på den aktuella löptiden. Den bedömningen blir bankens inrapporterade bud, som sedan, utöver bud som baseras på faktiska transaktioner, ligger till grund för beräkning av referensräntan. När referensräntor beräknas baserat på inrapporterade bud finns också en risk för manipulation. Under den så kallade Liborskandalen under 2012 uppdagades att flera internationella banker, för att gynna sig själva eller enskilda anställda, hade manipulerat referensräntan Libor. Denna skandal, men också det faktum att antalet interbanktransaktioner minskat över tid, ledde till att förtroendet för traditionella referensräntor sjönk globalt. Det blev startpunkten för ett omfattande internationellt reformarbete.

Publicerar andra centralbanker liknande referensräntor?

I linje med internationella rekommendationer om att ta fram transaktionsbaserade alternativa referensräntor har flera centralbanker tagit på sig ansvaret för att publicera nya transaktionsbaserade referensräntor på den kortaste löptiden. Sedan våren 2018 publicerar exempelvis centralbankerna i Storbritannien och USA nya transaktionsbaserade referensräntor vid namn Sonia (Sterling overnight indexed average) respektive Sofr (Secured overnight financing rate). Sedan hösten 2019 publicerar även ECB en transaktions­baserad referensränta med namnet €STR (Euro Short Term Rate). Även centralbankerna i t.ex. Japan, Kanada och Norge beräknar och publicerar nya transaktionsbaserade referensräntor.

Hur kommer Riksbankens referensränta att förhålla sig till liknande internationella referensräntor?

Riksbanken följer den internationella utvecklingen. Riksbanken måste också göra en bedömning och en analys av vilka delar som fungerar i Sverige. Det är viktigt att poängtera att olika länder har tagit fram olika typer av referensräntor beroende på hur deras nationella marknader fungerar. Typ av transaktioner och motparter i transaktioner skiljer sig åt mellan länder. Riksbanken arbetar för närvarande intensivt med att ta fram både lämplig definition och ett tillhörande ramverk kring den nya referensräntan. Riksbanken kommer att ta fram en kvalitetssäkrad referensränta som i tillämpliga delar är i linje med internationella principer.

Finns det regler eller principer som rör denna typ av referensräntor och dess administratörer?

2013 publicerade den internationella organisationen för värdepapperstillsyn, Iosco, 19 principer för finansiella referensvärden, innefattande transaktionsbaserade referensräntor. Principerna omfattar bland annat vilka data som bör ligga till grund för beräkningar av en referensränta, hur dokumentationen och transparensen kring beräkningarna bör se ut, samt vägledning om hur administratörens interna övervakning bör utformas. De centralbanker som redan tillhandahåller referensräntor har valt att följa och utvärdera sig själva mot Iosco-principerna. Även Riksbanken avser att följa principerna i tillämpliga delar och utvärdera sig mot dem. Utöver detta avser Riksbanken att, i likhet med andra centralbanker, säkerställa att relevanta intressenter och användare ges möjlighet att genom en etablerad kanal utgöra en rådgivande funktion till Riksbanken som administratör.

Inom EU trädde den så kallade benchmarkförordningen i kraft 2018. Genom förordningen ställs det krav både på de banker som rapporterar in data och på de administratörer som baserat på inrapporterad data beräknar och publicerar en referensränta. I de fall det är en centralbank som är administratör av en referensränta är de uttryckligt undantagna från benchmarkförordningen. I stället har de centralbanker som i nuläget tillhandahåller referensräntor valt att följa och utvärdera sig själva i enlighet med de tidigare nämnda Iosco-principerna.

Hur förhåller sig en transaktionsbaserad ränta till den nuvarande referensräntan Stibor?

När Riksbanken börjar beräkna och publicera den nya referensräntan kommer den i ett första skede att komplettera Stibor. Riksbankens nya referensränta svarar närmast mot Stibors kortaste ränta som har löptiden nästa bankdag till dagen efter (eng. tomorrow/next). En viktig skillnad är att Stibor­räntorna fortsatt beräknas på bankernas bud vilka, när det saknas transaktioner, baseras på bankernas bedömningar. Bankerna är dock skyldiga att låna ut till sina respektive budräntor till andra banker i Stiborpanelen om förfrågan om att låna uppstår. Riksbankens nya referensränta kommer däremot endast att beräknas på faktiska transaktioner.

Kommer Stibor att finnas kvar som referensränta?

I Sverige har inga beslut fattats om att sluta publicera Stibor. Enligt EU:s benchmark­förordning måste administratören av Stibor (som klassas som en kritisk referensränta) ansöka om auktorisation före utgången av 2021. Det är Finansinspektionen som avgör om Stibor och dess administratör uppfyller förordningens krav och därmed kan auktoriseras.

Det är viktigt att Sverige i alla händelser följer den internationella utvecklingen genom att tillhandahålla en transaktionsbaserad referensränta, något som redan i dag börjar bli efterfrågat på en internationell marknad.

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-06-12