Underliggande inflation

Utöver målvariabeln KPIF analyserar Riksbanken regelbundet olika mått på underliggande inflation. Sådana mått kan ge en fingervisning om hur hög den mer persistenta eller varaktiga delen av den uppmätta inflationstakten är.

I den penningpolitiska rapporten visas regelbundet ett antal mått på den underliggande inflationen. Dessa redovisas ofta som ett band där det mått som visar den högsta respektive lägsta ökningstakten respektive månad utgör bandets övre och undre gräns. Bandet inkluderar både mått där vissa förutbestämda komponenter exkluderas (till exempel KPIF exklusive energi) och mått som använder statistiska metoder för att minska betydelsen av de varor och tjänster som historiskt varierat mest. Inflationsmåtten publiceras även här på Riksbankens hemsida varje månad, vanligen samma dag som nya utfall för KPIF publiceras av SCB.

I KPIF exklusive energi och färskvaror exkluderas förutom energi även priserna på kött, fisk, frukt och grönsaker. De mått som beräknas med statistiska metoder baseras på KPIF uppdelat i 70 undergrupper och beräknas på årliga procentuella förändringar.

Ett sätt att beräkna den underliggande inflationen är att rensa bort de priser som varierar mycket en viss månad. I Trim85 har 7,5 procent av de högsta respektive lägsta prisförändringstakterna varje månad för de undergrupper som ingår i KPIF tagits bort. I detta mått återstår således 85 procent av KPIF:s totala viktsumma.

Måttet Trim1 (eller viktad medianinflation) liknar Trim85, men där används endast medianprisförändringen, vilket innebär att endast 1 procent av KPIF:s totala viktsumma återstår.

Ett annat sätt att beräkna underliggande inflation är att ge högre vikt till priser som varierar lite. I UND24 finns alla undergrupper kvar, men de får en annan vikt än den de har i KPIF. Varor och tjänster vars prisers årliga procentuella förändring varierar relativt mycket de senaste 24 månaderna får en lägre vikt och vice versa.

KPIFPV beräknas genom att skatta autoregressiva ekvationer (av ordningen 1) på respektive grupps årliga procentuella förändring. De skattade koefficienterna används sedan som vikter för respektive komponent. Ju högre skattad koefficient, det vill säga ju mer ihållig en prisförändring är, desto högre vikt.

Ett tredje sätt att beräkna underliggande inflation är att skatta gemensamma trender i olika undergrupper av KPIF. KPIFPC är en så kallad statisk faktor som är skattad med hjälp av principalkomponentanalys. Alla KPIF:s undergrupper ingår i beräkningarna. I ett sista steg standardiseras komponenten så att den har samma medelvärde som KPIF.

Samtliga mått beräknade på undergrupper i KPIF

2018-09-14
Observera att från och med publiceringen av KPIF för augusti 2018 är samtliga mått beräknade på undergrupper i KPIF. Innan dess publicerades Trim85 och Und24 beräknade för undergrupper i KPI eftersom detta var Riksbankens tidigare målvariabel. Räntekostnadsindex har alltså bytts ut mot kapitalstocksindex.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2024-04-12