Särskilt likviditetsstöd (nödkredit)

Möjliga mottagare av dessa krediter är finansiella företag som står under Finansinspektionens tillsyn, utländska finansiella företag som står under motsvarande tillsyn i sitt hemland och bedriver verksamhet från filial i Sverige, samt svenska och utländska centrala motparter som bedriver verksamhet i Sverige. 

Den betydelse ett finansiellt företag ska ha för det finansiella systemet för att kunna få särskilt likviditetsstöd kan uttryckas i termer av systemviktighet. Ett företag kan vara systemviktigt för att det tillhandahåller tjänster som är kritiska för att det finansiella systemet ska kunna upprätthålla sina grundläggande funktioner. Ett företag kan också vara systemviktigt om det finns risk för att företagets problem ska sprida sig till andra delar av det finansiella systemet. Bedömningen av om ett visst företag är viktigt för den finansiella stabiliteteten är situationsberoende. Nödkredit kan också bli aktuell i vissa fall där Riksgälden har försatt ett företag i resolution. Ett annat krav är att företaget är livskraftigt. Med det avses att det finansiella företaget inte uppenbarligen är insolvent. Med insolvens avses att företaget inte kan betala sina skulder och att det inte endast är tillfälligt.

Krediten ska lämnas mot säkerhet och på andra särskilda villkor som Riksbanken bestämmer i det enskilda fallet. När ett företag ansöker om en nödkredit kommer Riksbanken att behöva anpassa säkerhetskraven till de företagsspecifika förhållandena. Tillgångarna kan vara svåra att värdera, samtidigt som värderingen måste göras under en förhållandevis kort tid och under osäkra förhållanden. I lagstiftningen beaktas detta genom att nödkredit får ges mot säkerhet, till skillnad från generellt likviditetsstöd som ställer krav på ”betryggande” säkerhet.

När det gäller räntesats (prissättningen) har Riksbanken tagit fram en övergripande policy för prissättning av särskilt likviditetsstöd. Eftersom finansiella kriser är extraordinära situationer är det inte lämpligt att villkoren specificeras närmare på förhand.

Före beslut om att ge särskilt likviditetsstöd för att motverka allvarliga störningar i det finansiella systemet kan Riksbanken behöva inhämta EU-kommissionens godkännande samt göra en proportionalitetsbedömning. Risktagande i samband med en finanskris kan vara förenligt med proportionalitetsprincipen med tanke på de stora samhällsekonomiska värden som står på spel. Riksbankens ska också som huvudregel inför ett beslut om att ge särskilt likviditetsstöd ge Finansinspektionen och Riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig.