Riksbankschefens kommentar 2023

Vårt arbete tar förstås sin utgångspunkt i den riksbankslag som trädde i kraft den 1 januari 2023.

En alldeles för hög inflation som riskerar att bita sig fast. Ovanpå det ett bekymmersamt omvärlds- och säkerhetsläge. Det är frågor som påtagligt har påverkat svenskarnas tillvaro under året. Och det är frågor som i högsta grad berör Riksbanken. När vi summerar Riksbankens verksamhet 2023 handlar det till stor del om att beskriva hur vi har tagit oss an dessa frågor. Vårt arbete tar förstås sin utgångspunkt i den riksbankslag som trädde i kraft den 1 januari. Den nya lagen innebär inte någon grundläggande förändring i Riksbankens verksamhet, men den ger oss några nya uppgifter, där den största är ett utökat ansvar för beredskapsfrågor. Lagen ger också en tydligare inriktning för hur verksamheten ska bedrivas och granskas.

Inflationsbekämpning och förtroende

Riksbankens överordnade mål är liksom tidigare prisstabilitet; med den nya lagens ordalydelse ska vi upprätthålla en varaktigt låg och stabil inflation. Utan att åsidosätta det målet ska vi också bidra till en balanserad realekonomisk utveckling. Med en inflation högt över målet, som dessutom riskerar att bita sig fast, har jag och mina kollegor i direktionen sett det nödvändigt att agera resolut för få inflationen tillbaka till målet. Vi höjde gradvis styrräntan från 2,5 procent vid årets inledning till 4 procent i september, för att sedan hålla räntan oförändrad. Vi ser att penningpolitiken ger effekt och att inflationen har gått ned. Mot slutet av året låg den på 2,3 procent, vilket förstås var glädjande. Men läget i Sverige och omvärlden är svårbedömt, och det finns skäl att vara fortsatt vaksam.

Det går inte att komma ifrån att det har varit ett tufft år för många.

Hela syftet med Riksbankens räntehöjningar har varit att föra inflationen tillbaks till målet inom rimlig tid, till så låga kostnader som möjligt i termer av minskad efterfrågan. Det går inte att komma ifrån att det har varit ett tufft år för många. Vi ser att hushåll och företag pressas av ökande priser och högre räntor. I det här läget är det extra viktigt för oss att förklara hur penningpoliti­ken fungerar och varför det är så viktigt att vi återfår en låg och stabil inflation. Riksbanken är hela landets centralbank, och jag och mina kollegor i direk­tionen har hållit tal, gett intervjuer och medverkat i möten i olika delar av lan­det. Jag är särskilt glad att vi kunde hålla årets sista penningpolitiska möte i Jönköping. Det fungerade alldeles utmärkt att fatta beslut utanför Stockholm, så det ska vi fortsätta med ibland.

Omtag i analys och fler penningpolitiska möten

Samtidigt arbetar vi med att förbättra vår analys av de faktorer och förhållanden som påverkar inflationen. Den typ av stora störningar som har drabbat ekonomin de senaste åren är svår att helt fånga i modeller. Men vi kan vässa vår analys och bli bättre på att ta in data för att kunna se skiften i ekonomin tidigt och anpassa penningpolitiken efter dem. Vi har också beslutat att öka antalet penningpolitiska möten från fem till åtta. Det blir på så sätt lite lättare att reagera snabbt på ny information, och det tycker vi är viktigt i ett osäkert läge.

Högre räntor utmanar skuldsatta företag och hushåll

Riksbanken har under en längre tid varnat för allmänhetens höga skuldsättning men under året har även riskerna på den kommersiella fastighetsmarknaden kommit allt mer i fokus. Många fastighetsföretag har haft det problematiskt sedan Riksbanken började höja räntan. De behöver agera för att stärka sina balansräkningar och öka förtroendet hos investerarna, till exempel genom att minska sina skulder eller ta in nytt eget kapital. Det har vi kommunicerat i våra rapporter, och det här är ett område som vi kommer att fortsätta att bevaka mycket noga.

Flera stora infrastrukturprojekt för att framtidssäkra betalningssystemet

Vi fortsätter det utvecklingsarbete som pågår sedan ett antal år för att se till att Riksbankens betalningssystem fungerar väl också i framtiden och för att bidra till utvecklingen av det svenska betalningssystemet i dess helhet. Några av dessa projekt omfattar samarbeten med andra centralbanker. Det finns svåra frågor att hantera som rör tekniska förutsättningar, reglering och säkerhet. Vi vet inte exakt hur framtidens betalsystem kommer att se ut, och just därför måste vi bredda och öka vår kunskap för att kunna hantera förändringar på bästa möjliga sätt.

Kontanter behöver fortsätta att fungera som betalningsmedel.

Allt fokus kan emellertid inte ligga på framtidens lösningar. Kontanter behöver fortsätta att fungera som betalningsmedel. Etableringen av nya kontantdepåer fortskrider enligt plan med sikte på att det ska finnas fem sedeldepåer senast 2026. Men det hjälper inte långt om problemet är att företag inte tar emot kontanter och bankkontor slutar att hantera dem. Politiska beslut brådskar om vi vill undvika att kontanterna i praktiken försvinner som betalningsmedel. För det skulle i så fall göra det svårare att säkerställa att alla kan göra betalningar både under normala förhållanden och vid fredstida krissitua­tioner och höjd beredskap.

Beredskapsfrågor högt på dagordningen

Den förändring av riksbankslagen som har mest konkret påverkan på verksamheten är att vi nu också har fått ansvar för att se till att betalningar kan fungera även under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Vi har lagt stor kraft på att ta oss an detta nya uppdrag. Vi har nu befogenhet att ställa krav på företag att göra nödvändiga förberedelser. Att vi prioriterar detta område är inte bara ett svar på lagkravet, utan också ett resultat av det osäkra geopolitiska läget och det försämrade säkerhetsläget i Sverige. Vi har också arbetat mycket med informationssäkerhet och andra säkerhetsfrågor i vår egen verksamhet. Sammantaget innebär det en ganska tydlig förflyttning av tyngdpunkten i verksamheten och att vi behöver anställa fler medarbetare med delvis nya kompetenser för att hantera vårt uppdrag.

Jag och ett par medarbetare reste i december till Ukraina för att lära oss av deras erfarenheter.

Vi samarbetar också internationellt. Jag och ett par medarbetare reste i december till Ukraina för att lära oss av deras erfarenheter och för att se hur vi kan bistå Ukrainas centralbank med fortsatt stöd. Det var ett mycket intressant besök där vi enades om att Riksbanken ska fördjupa sitt expertstöd särskilt inom betalningsmarknaden.

Riksbankens finansiella oberoende

Den snabba uppgången i räntor de senaste åren har gjort att marknadsvärdet på Riksbankens obligationsportfölj har fallit. Vi har därmed gjort stora förluster, och det egna kapitalet understiger nu den lagstadgade nivån. Riksbankslagen föreskriver att Riksbanken ska ha ett tillräckligt stort eget kapital för att vara finansiellt oberoende. Därför gör vi i vår en framställning till riksdagen om att återställa det egna kapitalet. Direktionen har också ansett det önskvärt att minska riskerna på balansräkningen. Vi har påskyndat avvecklingen av den obligationsportfölj som byggdes upp mellan 2015 och 2021. Syftet med portföljen var att föra den då för låga inflationen mot målet och att undvika en ekonomisk kris. Men nu finns det anledning att återgå till en mindre balansräkning. Vi har också beslutat att minska valutariskerna på balansräkningen genom att valutasäkra ungefär en fjärdedel av valutareserven. I praktiken innebär det att vi har låst in en del av den orealiserade valutavinst på valutareservens tillgångar som den svaga kronan har gett.

Utvecklingsarbetet involverar hela banken

Det har sammantaget varit ett intensivt år. Just därför är det extra viktigt att också hinna lyfta blicken och titta framåt. Chefer och medarbetare har sett över strategin och funderat över hur Riksbanken ska anpassa sig och utvecklas. Följande förflyttningar kommer att prägla vår inriktning: Vi ska utnyttja data bättre som underlag för våra beslut om räntor och annat, och vi ska bygga förmågor som ökar handlingskraften. Vi ska fortsätta att stärka beredskapen inom hela det finansiella systemet. Vi ska också bli ännu bättre på att söka kunskap och samarbeten externt.

Ett stort tack till alla medarbetare för mycket goda insatser.

Och nu när Riksbankshuset ska genomgå en omfattande renovering och delar av verksamheten flyttar till en ersättningslokal får vi också möjlighet att testa nya arbetsformer i mer moderna lokaler än de vi har i dag. Under tiden ska Riksbankshuset renoveras med varsam hand.

Avslutningsvis vill jag tacka fullmäktige och mina kollegor i direktionen för ett mycket gott samarbete under året. Ett särskilt tack till direktionsledamoten Henry Ohlsson som lämnade Riksbanken vid halvårsskiftet. Sist, men inte minst, ett stort tack till alla medarbetare för mycket goda insatser. Nu tar vi oss an ett nytt verksamhetsår. Sammantaget tycker jag att den övergripande inriktningen för kommande år speglas väl i de nya ledord som vi gemensamt har tagit fram: En öppen och stabil centralbank i framkant.

Erik Thedéen

14 februari 2024