Koldioxidavtrycket för Riksbankens valutareserv
Riksbanken beräknar och redovisar koldioxidavtrycket för sitt innehav av obligationer utgivna av länder och regioner som ingår i valutareserven. Detta är ett steg i att öka förståelsen för klimatrelaterade finansiella risker i valutareserven. Genom rapporteringen bidrar också Riksbanken till att främja transparensen kring klimatrelaterad information.
Riksbanken redovisar koldioxidavtrycket i form av ett intensitetsmått som kallas koldioxidintensitet. Med koldioxidintensitet menas att emittenters (i det här fallet länder och regioner) utsläpp av växthusgaser sätts i relation till deras produktion. På så sätt kan måttet jämföras mellan olika emittenter.
När Riksbanken beslutar om valutareservens sammansättning vägs koldioxidavtrycket in. Riksbanken försöker begränsa det sammanlagda koldioxidavtrycket i den mån det är möjligt givet syftet med valutareserven och utan att det väsentligt minskar avkastningen eller ökar risken.
I diagram 1 redovisas koldioxidavtrycket för Riksbankens valutareserv per den 31 december 2023. Varje lands koldioxidintensitet är viktat med dess andel i valutareserven (så kallad portföljviktad koldioxidintensitet). Koldioxidavtrycket uppgick till 271 ton per miljon dollar BNP.
De obligationer som ingår i beräkningarna utgör cirka 89 procent av valutareservens marknadsvärde. Resterande 11 procent består av obligationer emitterade av mellanstatliga organisationer och statsgaranterade organisationer samt av likvida medel på bankkonto. För dessa innehav saknas antingen data på utsläpp av växthusgaser eller så är rapporteringen inte tillräckligt utvecklad än. Därför ingår dessa innehav inte i beräkningarna. Koldioxidavtrycket för valutareserven måste därför tolkas med en viss försiktighet i och med att de innehav som inkluderas får en högre vikt i beräkningen än om alla innehaven i valutareserven hade tagits med.
Diagram 1. Koldioxidavtrycket för valutareserven den 31 december 2023
Diagram: Koldioxidavtrycket för valutareserven den 31 december 2023
Anm. Koldioxidavtrycket är beräknat för obligationer i valutareserven som är emitterade av stater och regioner. Dessa innehav utgör drygt 89 procent av valutareserven. Eftersom nationell utsläppsdata rapporteras med två års eftersläpning, bygger beräkningen på utsläppsdata samt BNP-data för år 2021.
*Koldioxidekvivalenter är ett mått där olika växthusgasers uppvärmningspotential har översatts till en gemensam enhet. Utsläppen av en viss mängd växthusgas har nämligen olika påverkan på klimatet.
Källa: UNFCCC GHG Data Interface, OECD National Accounts Statistics, samt egna beräkningar.
Hur stort koldioxidavtrycket i valutareserven blir beror på två saker, hur mycket vi äger av ett lands/regions värdepapper samt dess koldioxidintensitet. I diagram 2 illustrerar vi hur innehavet i olika länder och regioners obligationer bidrar till Riksbankens koldioxidavtryck (röd stapel) samt hur stor andel de utgör av den del av valutareserven som ingår i beräkningarna för koldioxidavtrycket (blå stapel). Exempelvis står innehavet av amerikanska statsobligationer (uttryckt som USD i diagrammet) för 70 procent av valutareservens koldioxidavtryck medan det utgör 62 procent av beräkningsunderlaget för koldioxidavtrycket.
Diagram 2. Hur mycket olika länder och regioner bidrar till koldioxidavtrycket samt deras andel av valutareserven
Diagram: Hur mycket olika länder och regioner bidrar till koldioxidavtrycket samt deras andel av valutareserven
*Andelen av valutareserven i ett visst land och region är beräknat utifrån de obligationer som utgör beräkningsunderlaget för koldioxidavtrycket.
Källa: UNFCCC GHG Data Interface, OECD National Accounts Statistics, Sveriges riksbank samt egna beräkningar.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)