Finansiell stabilitetsrapport 2023:1

Den höga inflationen och de högre räntorna utmanar stabiliteten i det globala finansiella systemet. Det senaste året har det också uppstått olika krisartade händelser, där myndigheter har behövt sätta in åtgärder för att undvika en möjlig finanskris. Inte minst under våren då det uppstod stora problem för banker i USA och Schweiz. Det illustrerar att sårbarheter kan blottläggas när de ekonomiska förutsättningarna förändras snabbt och oväntat, och att det är svårt att förutse var problem kan dyka upp. Riskerna i det globala finansiella systemet är förhöjda.

Det svenska finansiella systemet har överlag fungerat väl även under tider av oro på globala finansiella marknader. Det finns dock sårbarheter, som länge präglat svensk ekonomi, som nu medför utmaningar. Det gäller inte minst de högt skuldsatta fastighetsföretagen och bankernas stora exponering mot sektorn, men även hushållens höga skuldsättning.

Fastighetsföretagen pressas av de högre räntorna, dels för att deras finansieringskostnader har ökat, dels för att värdet på deras fastigheter faller. Riksbanken anser att det är viktigt att företagen fortsätter att göra anpassningar för att stärka sina balansräkningar. Bankerna har också en viktig roll, dels genom att upprätthålla försörjningen av krediter till livskraftiga företag, dels genom att inom ramen för sin kreditgivning ställa krav på att fastighetsföretagen vidtar åtgärder för att minska sina finansiella risker.

Hushållens skuldsättning och deras korta räntebindningstider kan medföra risker för stabiliteten i makroekonomin och i ett dåligt scenario för den finansiella stabiliteten. Riksbanken anser att det behövs strukturella reformer för att bostadsmarknaden ska fungera bättre och bidra till en långsiktigt hållbar skuldutveckling. Det är därtill viktigt att behålla amorteringskraven och bolånetaket.

Mot bakgrund av rådande riskbild, och givet bankernas viktiga roll i kreditförsörjningen, är det särskilt viktigt att de slår vakt om sitt goda utgångsläge. Riksbanken anser att storbankerna bör sträva efter att ha marginaler utöver kapital- och likviditetskraven, exempelvis genom att vara återhållsamma med stora utdelningar och aktieåterköp. På detta sätt värnar de också förtroendet hos sina finansiärer. 

Både svenska och utländska stabilitetsvårdande myndigheter måste vara vaksamma på utvecklingen och stå redo att vidta åtgärder utifrån sina respektive mandat, om situationen skulle kräva det. Som centralbank har Riksbanken till exempel möjlighet att tillhandahålla likviditetsstöd. Det är dock viktigt att marknadsaktörer inser att de inte alltid kan räkna med stödåtgärder.

Det finns även andra sårbarheter i det svenska finansiella systemet som behöver hanteras. Bankgirot är en central del av det svenska betalsystemet. I ljuset av att P27 dragit tillbaka sin ansökan om clearinglicens är det av största vikt att bankerna tar sitt ansvar för Bankgirot och säkerställer en väl fungerande betalinfrastruktur. Riksbanken har fördjupat sin övervakning och följer noggrant hur Bankgirot hanteras av bankerna.