Prisförändringar på olika tidshorisonter
Ekonomisk kommentar, Nyhet Under de senaste åren med hög inflation har mer fokus än tidigare lagts på prisutvecklingen under kortare perioder än tolv månader. I en ny ekonomisk kommentar av Oskar Tysklind och Jesper Johansson visar författarna att när inflationen är normal är informationsinnehållet i de mer högfrekventa måtten begränsat. De är helt enkelt för volatila. Under perioder med stora rörelser i inflationen kan däremot mått på kortare horisonter som tre och sex månader ge användbar information om vart vi är på väg.
Riksbankens inflationsmål är formulerat i termer av den årliga procentuella förändringen av KPIF. Eftersom penningpolitiken verkar med viss fördröjning behöver Riksbanken göra prognoser på framtida inflation. I tider när inflationen är hög och varierande kan mer högfrekventa mått på inflationen ge information om vart inflationen är på väg framöver. Större fokus har därför också lagts vid dessa mått under de senaste årens inflationsuppgång. I denna ekonomiska kommentar undersöker författarna hur användbara dessa mått är genom att utvärdera deras prognosförmåga både under normala förhållanden och i tider av hög inflation.
Resultaten visar att under normala tider är högfrekventa mått på prisförändringar alltför volatila för att ge en god vägledning om framtiden. Vid stora rörelser i inflationen så ökar dock informationsvärdet i dessa mått. Men när inflationen nu åter börjar närma sig mer normala nivåer så kommer sannolikt de mest högfrekventa måtten återigen att vara för volatila för att vara användbara.
Författare: Oskar Tysklind och Jesper Johansson, verksamma vid avdelningen för penningpolitik.
EKONOMISKA KOMMENTARER
Ekonomiska kommentarer är korta analyser om relevanta frågor för Riksbanken. Den kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschef medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer.