Bunge: ”Betalningar som inte fungerar i vardagen kommer inte heller att fungera i en kris”

Riksbanken höll idag ett seminarium för att diskutera frågor om hur betalningar fungerar i en krissituation och vilken roll kontanterna spelar. I Öppet Forum deltog förutom vice riksbankschef Aino Bunge även finansmarknadsminister Niklas Wykman, SEB:s vd Johan Torgeby samt Joeri van Laere, professor i informationsteknologi och krisforskare vid Högskolan i Skövde. Öppet Forum modererades av Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef på Riksbanken.

Digitala betalningar – sårbara i en kris

Krig och konflikt i omvärlden har bidragit till ett ökat fokus på beredskap, och betalningssystemet är en viktig del av det civila försvaret. Riksbanken har sedan 2023 ett utökat ansvar för att allmänheten även ska kunna betala i kris och krig.

– Vi behöver alla bli påminda om att förbereda oss inför en kris och kunna betala på olika sätt. Men betalningar som inte fungerar i vardagen kommer inte heller att fungera i en kris. Digitaliseringen har medfört snabba och smidiga betalningar, men också utanförskap. Vissa grupper i samhället får inte tillgång till eller har svårt att använda digitala betaltjänster, särskilt de som vill betala med kontanter eller inte har tillgång till ett betalkonto, underströk Aino Bunge.

Vid störningar måste kontanter kunna användas

Utvecklingen i omvärlden ställer dessutom krav på ett starkt civilt försvar i Sverige. Bunge påpekade vikten av att betalningar måste fungera i en kris:

– Om elektroniska kommunikationer inte är tillgängliga på grund av exempelvis en cyberattack är det bra om fler betalningar kan genomföras offline. En annan utmaning är kontanterna, som snart inte längre ses som en reservlösning för digitala betalningar. Bakgrunden är bankernas begränsade ansvar för kontanter, distributionen av kontanter till och från handeln som inte är garanterad, näringsidkare som slutat ta emot kontanter och en allmänhet med mindre kontanter i plånboken.

Åtgärder för att stärka betalningsförmågan

Staten har det övergripande ansvaret för betalningssystemet, men de privata aktörerna har också ett stort ansvar och en central roll.

– Här behöver vi tillsammans kraftsamla. Ett steg på vägen är Riksbankens föreskrifter som trädde i kraft den 1 februari i år. Föreskrifterna pekar ut och ställer krav på företag som är centrala för betalningar att de ska bedriva ett internt arbete med syfte att kunna fortsätta sin betalningsverksamhet även i kris och krig. Företagen ska även delta i gemensamt arbete som Riksbanken leder, sa Aino Bunge och fortsatte:

– Under våren har vi tillsammans börjat kartlägga betalningsflöden och analysera risker och sårbarheter. I höst fortsätter arbetet med åtgärder för att öka förmågan att betala vid kris och krig, ett exempel är arbetet för att stärka möjligheten att betala offline. Vi har även etablerat en ledningsfunktion som ska aktiveras vid en inträffad händelse, för att snabbt kunna samverka och agera för att upprätthålla betalningar. Dessutom har vi sedan årsskiftet en utredning som föreslår att Riksbanken ska ansvara för krishantering för hela den finansiella sektorn.