Så kallade kryptovalutor har under de senaste åren blivit mycket uppmärksammade. Det mest kända exemplet är Bitcoin. Bitcoins anhängare menar att Bitcoin kan fungera som pengar och är särskilt attraktiva för den som vill göra internationella betalningar. Men priset på Bitcoin och liknande kryptovalutor har varierat mycket över tiden, samtidigt som det kan vara dyrt att betala med dem. Dessutom sker inte betalningen omedelbart. Det är därför svårt att tro att de flesta som skaffat Bitcoin gjort det för att sköta sina betalningar. De flesta ägare av kryptovalutor har förmodligen snarare köpt dem som en spekulativ tillgång som de hoppas ska stiga i värde. Den här typen av instrument fungerar i praktiken alltså inte som pengar och Riksbanken, liksom andra centralbanker, anser därför att kryptotillgång är en bättre benämning på dem än kryptovaluta. Användningen av kryptotillgångar för betalningar är ytterst marginell i Sverige.

Ofta sammankopplas kryptotillgångar med den speciella teknik som Bitcoin bygger på, så kallad blockkedjeteknik. Tanken med blockkedjor är att det ska byggas upp ett decentraliserat system av information som säkras mot förfalskning genom avancerad kryptering. Det betyder i sin tur att det inte behövs någon central nod i systemet som garanterar äktheten. Alla kryptotillgångar bygger inte på blockkedjeteknik, och blockkedjetekniken kan i sin tur användas till många olika saker.