Riksbankens bedömning är att det finns problem med inkluderingen på betalningsmarknaden i Sverige. En alltför stor del av Sveriges befolkning har inte tillräcklig tillgång till betaltjänster, vilket du kan läsa mer om i avsnittet Är betalningar i Sverige tillgängliga?.

Bankerna måste förbättra tillgången till betalkonto

Vissa privatpersoner och företag upplever problem med att öppna och behålla betalkonton i banker. Utan ett betalkonto är det mycket svårt att överhuvudtaget vara delaktig och fungera i samhället. För att alla ska kunna betala anser Riksbanken att fler privatpersoner, företag och föreningar behöver få tillgång till ett betalkonto. Det kan uppnås genom att kreditinstitut erbjuder konton med begränsad funktion, exempelvis med lägre belopps- eller transaktionsgränser eller genom att stärka övervakningen av konton vid förhöjd risk för penningtvätt och terrorismfinansiering.

Bankerna bör erbjuda anpassade tjänster för personer som inte är digitalt delaktiga

I dagens digitala samhälle ställs det allt högre krav på att man ska kunna sköta sina betalningar digitalt. Att kunna betala är av avgörande betydelse för ett fungerande liv. Men för att alla ska kunna betala är det viktigt att det även finns betaltjänster för dem som har svårt att använda digital teknik. Genomförandet av EU:s tillgänglighetsdirektiv, som beskrivs i rutan ”Nya regler kan bidra till målen för betalningsmarknaden” i avsnittet Är betalningar i Sverige tillgängliga?, är ett steg i rätt riktning men det kommer inte att vara tillräckligt för att lösa problemen. Riksbanken anser att banker och andra betaltjänstleverantörer ska erbjuda betaltjänster som är anpassade för konsumenter som har svårt att använda digitala tjänster. Det skulle till exempel kunna vara betalningar över disk och brevgiro, men det kan också handla om att i högre grad utnyttja tekniska innovationer som till exempel biometri för att genomföra betalningar och identifiering. Det är även viktigt att den här typen av tjänster erbjuds till rimliga priser.

Den offentliga sektorns insatser bör breddas

Oavsett vilka krav som ställs på banker att tillhandahålla betalkonton kommer det att finnas personer som hamnar utanför den digitala betalningsmarknaden. Riksbanken anser därför att den offentliga sektorn behöver ta ett större ansvar och erbjuda betaltjänster för dem som inte vill eller kan betala digitalt. Det kan till exempel ske genom att privatpersoner erbjuds hjälp att göra betalningar vid Statens servicecenters servicekontor eller kommunala medborgarkontor. I framtiden är det även möjligt att betaltjänster som är tillgängliga för alla skulle kunna byggas på en eventuell e-krona, som du kan läsa mer om i avsnittet Arbetet med e-kronan fortsätter.

Riksbanken är även positiv till Betalningsutredningens förslag om att ersätta det politiska målet om att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser till en mer teknikneutral målformulering om att alla ska ha möjlighet att göra betalningar till rimliga kostnader oavsett betalsätt. Riksbanken vill dock understryka att många av problemen på betalningsmarknaden har uppstått för att kontanterna har marginaliserats utan att tillräckligt bra digitala alternativ har funnits på plats, och många har fortfarande svårt att göra digitala betalningar. För att inte försämra inkluderingen på betalningsmarknaden är det därför viktigt att staten även fortsättningsvis stödjer kontanttjänster.

Viktigt med statlig e-legitimation

Det finns flera fördelar med att även införa en statlig e-legitimation, bland annat att fler kan identifiera sig digitalt, och Riksbanken är därför positiv till Utredningen om säker och tillgänglig digital identitets förslag på hur en statlig myndighet kan utforma och ge ut en statlig e-legitimation. Utredningen föreslår att den statliga e-legitimationen ska utfärdas på ett fysiskt kort och att endast myndigheter och privata aktörer inom vård och skola ska ha skyldighet att acceptera den. Riksbanken anser att det riskerar att leda till låg acceptans vilket skulle göra att den statliga e-legitimationen i praktiken blir irrelevant. Även den finansiella sektorn bör acceptera en statlig e-legitimation, och den bör även finnas i form av en mobilapp.