Utlandsbetalningar är ofta långsammare, dyrare och inte lika transparenta som inhemska betalningar är. En naturlig förklaring till det är att betalprocessen för utlandsbetalningar oftast innehåller fler steg, exempelvis valutaväxling, och involverar fler aktörer än betalningar inom landet. G20-länderna har emellertid enats om ambitiösa mål som syftar till att förbättra utlandsbetalningar inom de närmaste åren. Du hittar dem i tabell 1 nedan. Enligt en uppföljningsrapport från Financial Stability Board går utvecklingen åt rätt håll.

Anm. Detta är en förenklad översikt. För mer utförlig information, se källa.

Källa: https://www.fsb.org/wp-content/uploads/P131021-2.pdf

Det har inte gjorts någon fullständig utvärdering av hur betalningar från Sverige bidrar till G20:s mål, men tidigare studier indikerar att Sverige ligger relativt bra till. Däremot når Sverige inte alltid målen för kostnader och hastighet. I Riksbankens publikation Penning och valutapolitik 2, 2022 visar en studie att den svenska kostnaden för kortbetalningar utomlands oftast överstiger målet. I samma publikation visar en annan studie att det i Sverige finns tjänster för överföringar till privatpersoner som uppfyller kostnads- och hastighetsmålen, men också att det finns andra som inte gör det alls eller bara delvis. Författarna påpekade även att brist på statistik gör det svårt att bedöma hur väl Sverige bidrar till G20:s mål, bland annat för att det inte finns statistik över vilka betaltjänster individer faktiskt använder när de skickar pengar utomlands. Riksbankens undersökning om utlandsbetalningar är ett steg i att förbättra statistiken. Du kan läsa om den i avsnittet Överföringar till utlandet upplevs vara säkra men dyra.

Banköverföringar inom det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) är ofta effektivare än överföringar till länder som inte ingår i området. Det beror på att man har kommit överens om gemensamma regler och tekniska standarder för eurobetalningar i området. Även inom SEPA finns det dock utrymme för förbättringar. Exempelvis har bankerna i området varit sena med att börja erbjuda omedelbara betalningar i euro enligt de gemensamma regler som har tagits fram för ändamålet. Det är en anledning till att EU vill göra det obligatoriskt för banker som erbjuder traditionella konto-till-konto-överföringar i euro att också erbjuda omedelbara sådana.

Riksbanken arbetar tillsammans med bland annat Europeiska centralbanken (ECB) för att utveckla den infrastruktur som behövs för snabba och säkra betalningar mellan svenska kronor och andra europeiska valutor. Att effektivisera utlandsbetalningar är också ett av motiven för en e-krona. Vi beskriver båda dessa initiativ närmre i kapitlet Riksbankens arbete och policy. Men även marknaden behöver påskynda sitt arbete med att skapa effektiva betalningslösningar som kan användas av privatpersoner, företag och föreningar.