För att allmänheten ska ha förtroende för betalningssystemet måste de uppleva att systemet är säkert. De senaste åren har antalet bedrägerier ökat kraftigt, vilket riskerar att underminera det förtroendet. Enligt Brottsförebyggande rådet är bedrägerier den kategori av brott som har ökat mest under 2023. Bland bedrägeribrotten är det kortbedrägerier och bedrägerier via social manipulation som har ökat mest. Antalet kortbedrägerier ökade med 44 procent från 2022, dock efter att ha sjunkit under ett antal år. Det kan du se i diagram 10.

Antal anmälda brott per brottstyp och år.

Diagram: Diagram 10. Kortbedrägerier och bedrägerier via social manipulation ökar

Flera åtgärder för att motverka bedrägerier via social manipulation

En vanlig form av bedrägeri är social manipulation via telefon. Ofta är det äldre personer som blir utsatta. Bedragaren uppger sig ofta ringa från offrets bank och vilseleder offret att signera något med sitt BankID eller uppge känslig information. Även bedrägerier via sms är vanliga. Enligt en undersökning från Svenska Bankföreningen har drygt varannan svensk fått bluff-sms och ungefär en procent av sms:en leder till ett fullbordat bedrägeri.

Bankerna har ett stort ansvar för att motverka bedrägerier och har vidtagit en del åtgärder. Svenska Bankföreningen och svenska banker lanserade kampanjen Svårlurad för att sprida kunskap om social manipulation och hur man skyddar sig mot det. Bankföreningen har dessutom under 2023 lämnat över flera framställningar till regeringen, bland annat om att införa ett målvaktsregister och regler som motverkar och försvårar manipulering av mobil- och telefonnummer, som också kallas spoofing. Nordea har även lanserat sparkonton med fördröjda uttag, vilket ska kunna göra det enklare att stoppa transaktioner när man misstänker att man blivit utsatt för bedrägeri.

Arbetet mot bedrägerier är även högt prioriterat av regeringen. I oktober förra året gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att granska hur betaltjänstleverantörerna arbetar för att förhindra bedrägerier, och i december fick Post- och telestyrelsen i uppdrag att motverka spoofing för att begränsa bedrägerier. Båda uppdragen ska redovisas den 31 maj 2024. I februari i år kallade regeringen till ett möte med cheferna från landets största banker. Regeringen vill att samarbetet mellan bankerna och Polisen ska stärkas för att på så sätt motverka bedrägerier som riktar sig till äldre.

Kortbedrägerier görs ofta på internet

Inom EU finns krav på en stark kundautentisering när man betalar med kort, vilket bidrog till att antalet anmälda kortbedrägerier minskade kraftigt under många år. Ökningen under 2022 och 2023, som du kan se i diagram 10, handlar framför allt om bedrägerier där bedragaren har stulit kortuppgifter men inte har tillgång till det fysiska kortet. Bedragaren kan då använda kortuppgifterna för onlinetransaktioner i länder där det inte finns samma krav på en stark kundautentisering. För att skydda sig mot kortbedrägerier kan man exempelvis via de flesta internetbanker stänga sitt kort för internetköp och öppna upp det när man vill handla på internet.

Antalet falska sedlar minskar

Antalet falska sedlar som har lämnats in till Polisen har minskat från en historiskt hög nivå med 6 629 stycken år 2020 till 2 179 stycken år 2023 (se Sedel- och myntstatistik). Svenska sedlar har avancerade säkerhetsdetaljer och de förfalskningar som Polisen påträffar är enkla kopior och oftast lätta att skilja från äkta sedlar (se Säkerhetsdetaljer). Eftersom allt färre i Sverige använder kontanter minskar dock kunskapen om hur en sedel ser ut och känns, vilket ökar risken för att förfalskningar kan spridas.

Kontanter utnyttjas i kriminella syften

Eftersom man kan betala anonymt med kontanter kan de utnyttjas för att dölja brott eller brottslig verksamhet. Enligt Polisen är det vanligt att kontanter som kommer från brottslig verksamhet förs ut ur Sverige för att antingen tvättas eller återinvesteras i brott.

Arbetet med att bekämpa den kriminella ekonomin är mycket viktigt. Det är dock Riksbankens uppfattning att det samtidigt inte ska leda till att butiker och andra företag slutar att acceptera kontanter. Så länge konsumenter och företag behöver och vill använda kontanter bör de kunna göra det. Beloppsgränser kan vara ett sätt att fortsätta erbjuda möjligheten att göra kontanta betalningar samtidigt som det försvårar för den kriminella ekonomin.