Under lång tid före 2021-2022 hade räntorna varit mycket låga och uppvisat en fallande trend. Den svenska bostadsmarknaden hade under den perioden uppvisat kraftigt stigande priser. Under pandemin fick priserna en kraftig skjuts uppåt, vilket troligen främst hade att göra med hushållens sparandemönster, som vi beskrev ovan, och att mer tid spenderades i hemmet. Riksbanken behöll styrräntan på noll procent, vilket gjorde att boräntorna låg kvar på ungefär samma nivå som tidigare.^[42] Se Sveriges riksbank (2021) för en beskrivning. När styrräntan började höjas under våren 2022 fanns en stor osäkerhet kring hur bostadsmarknaden skulle reagera. Den pressades från flera håll, bland annat stigande räntor och förändrade beteenden när pandemin släppte – mindre tid spenderades i hemmet.

Det som sedan skedde var att priserna föll under loppet av 2022 men sedan planade ut, samtidigt som omsättningen sjönk. Många bostadsägare som stod i begrepp att flytta ställdes inför en helt ny situation. Teorin om referensvärden och förlustaversion stämmer kvalitativt väl in på det som skedde, eftersom den förutsäger att sjunkande priser hänger ihop med låg omsättning (se diagram 3). Enligt den hypotesen skulle många hushåll som köpt när priserna stod högt åren dessförinnan haft svårt för att sälja sina bostäder till förlust. Samtidigt skulle hushåll som köpt tidigare och tagit del av de tidigare prisuppgångarna lättare kunnat sälja sin bostad.

Diagram 3. BostadsmarknadenÅrlig procentuell förändring (vänster) och tusental (höger)

Anm. Bostadspriser avser prisindex HOX Sverige.Källor: Valueguard och Svensk Mäklarstatistik.