Penningpolitik och beteendeekonomi

Beteendeekonomiska perspektiv på uppgången i inflationen 2021–2022

Till rapportens startsida
Beteendeekonomiska perspektiv på uppgången i inflationen 2021–2022

Framåtblick – bestående effekter av inflationschocken

Publicerad: 10 april 2024

Vi beskrev tidigare litteraturen kring erfarenheters betydelse för ekonoms aktörer.[48] För en översikt, se Malmendier (2021). Individer som upplevt dramatiska ekonomiska händelser påverkas av detta under lång tid därefter. Det gäller även episoder av hög inflation.[49] Se Salle m.fl (2024). Forskningen visar att även penningpolitiska beslutsfattare påverkas av sina erfarenheter. Exempelvis finns indikationer på att ledamöter i Federal Reserves penningpolitiska kommitté som upplevt ”The Great Inflation” under 1970- och 1980-talet förordade en stramare penningpolitik än yngre ledamöter som inte gjort det.[50] Se Malmendier m.fl (2020).

I Sverige upplevde vi en nästan 30 år lång period med låg och stabil inflation fram till den senaste uppgången. Det betydde att yngre generationer som inte hade något minne av hög inflation, eftersom denna inträffat senast under inledningen av 1990-talet. Detta har förändrats i och med den senaste inflationsuppgången. Vi ser nu att inflationen faller och närmar sig målet i många länder, inklusive Sverige. En intressant fråga inför framtiden är om ekonomin kommer att bete sig likadant när inflationen är tillbaka på målet eller om perioden med hög inflation kan ha medfört bestående effekter. Forskningen tyder på att erfarenheterna av hög inflation kan ha påverkat både hushåll, företag och ekonomiska beslutsfattare under lång tid framöver.