En ytterligare pusselbit i inflationsuppgången 2021-2022 var att penningpolitiska beslutsfattare i många länder reagerade sent på indikationer om stigande inflation. Som nämndes tidigare hade centralbanker i många länder, liksom Riksbanken, under en lång period ställts inför problemet med en alltför låg inflation.

En förklaring har att göra med själva analysen av ekonomin, där psykologiska aspekter, exempelvis förändringar av hushålls och företags beteenden orsakade av de stora ekonomiska störningarna, kan ha underskattats. Ett exempel på det var inledningen av uppgången i den svenska inflationen, då mycket av utvecklingen drevs av kraftigt stigande energipriser. Enligt den traditionella penningpolitiska analysen bör centralbanken till stor del ”se igenom” detta, eftersom effekterna på inflationen normalt brukar vara tillfällig. Men det visade sig vara fel. Samtidigt som samhällena öppnade efter pandemin bidrog Rysslands illegala invasion av Ukraina till att förstärka redan existerande utbudsstörningar och att energipriserna steg ytterligare. Som en reaktion på utvecklingen förändrades företagens prissättningsbeteende, och de förde över stora delar av eller hela kostnadsökningen mot konsumenterna.^[43] Se Konjunkturinstitutet (2023) och Sveriges riksbank (2023b). Att det var möjligt kan bero på att prishöjningar var lätta att acceptera under de rådande förutsättningarna.^[44] Det uppgav också företagen i Riksbankens egen undersökning i inledningen av 2022. Se Sveriges riksbank (2022b). Som vi har diskutera tidigare finns det forskning som visar att hushållen har lättare att acceptera prisökningar som förklaras av stigande kostnader för företagen än prisökningar som kommer sig av hög efterfrågan.

I en miljö präglad av stora globala chocker är penningpolitiska bedömningar alltid svåra, bland annat eftersom prognoserna är mycket osäkra. Under sådana omständigheter är det viktigt att vara vaksam på socialpsykologiska fallgropar som bekräftelsebias och grupptänkande. Bekräftelsebias (confirmation bias) innebär att individer tenderar att söka information som bekräftar deras tidigare hypotes och i hög grad avfärdar information som tyder på motsatsen. Grupptänkande kan ses som bekräftelsebias på kollektiv nivå.^[45] Se Haldane (2014). När inflationen visade tecken på att stiga var en fallgrop som uppenbarade sig tendensen att alltför länge söka stöd för hypotesen att inflationen ändå varit låg under en lång period och riskerade att fortsätta att vara det. I bland används begreppet fear of liftoff för att beskriva ett inneboende motstånd att lätta på en expansiv penningpolitik.^[46] Se Calabria (2016) och Orphanides (2015). Möjligheten att reservera sig mot majoritets beslut är en viktig mekanism för att uppmuntra en konstruktiv diskussion i kommittéer. Under senare år har diskussionen om socialpsykologiska aspekter på penningpolitiskt beslutsfattande fått förnyad kraft, bland annat som en följd av att inflationen steg så mycket och kraftigt.^[47] Se Blanchflower och Levin (2023).