Det är framför allt två saker som gör att BNPL kan innebära risker mot den finansiella stabiliteten: BNPL-aktörernas indirekta sammankoppling och deras beroende av insättningsgaranterad inlåning. Det gäller särskilt med tanke på att en betydande del av deras inlåning ofta kommer från en inlåningsplattform som de själva inte har kontroll över. Som vi har sett med tydlighet under våren 2023 så behöver inlåning inte vara en stabil finansieringskälla om det sker ett snabbt förtroendetapp. Dessutom kan det förtroendetappet sprida sig snabbt till andra liknande aktörer eller banker överlag.

Produkten i sig verkar inte vara systemviktig för betalningarna i e-handeln, utan skulle kunna ersättas – åtminstone på kort sikt. Däremot är det stora beroendet av Bank-id en sårbarhet för betalningarna i e-handeln som helhet. Betalningsutredningen som blev klar våren 2023 trycker också på att det är viktigt att staten tar fram en statlig e-legitimation som alternativ till Bank-id.^[49] Regeringskansliet, SOU 2023:16: Staten och betalningarna, 31 mars 2023.

Det är troligt att affärsmodellens lönsamhet kommer att utmanas framöver med tuffare konkurrens, minskad handel och stigande finansieringskostnader. Vi kommer därmed troligen få se affärsmodellen pressas samt någon grad av konsolidering inom sektorn, förutom den som redan har skett, som resulterar i färre aktörer på sikt, särskilt om globala aktörer väljer att gå in på den svenska marknaden i högre utsträckning.^[50] Handelsbanken har exempelvis valt att avveckla sitt dotterbolag Ecster.

Givet att BNPL kan innebära vissa risker mot den finansiella stabiliteten är det positivt att det är reglerade aktörer som erbjuder BNPL. Det är dock fortfarande viktigt för svenska tillsynsmyndigheter att följa tillväxten i BNPL framöver. En sådan bevakning gör det möjligt att fånga upp om koncentrationen mot BNPL skulle bli så stor att den kan utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten. Det finns dessutom en rad frågor kopplade till BNPL som det är angeläget att analysera i mer detalj framöver.

För det första finns det aspekter av hur BNPL-aktörerna väljer att finansiera sig som kan behöva analyseras ytterligare. Det är därför viktigt för svenska myndigheter att följa utfallet av den globala översynen av bankregelverk till följd av de problem vi sett i ett antal banker globalt under våren 2023. I dagsläget pågår det dessutom arbete med ytterligare reglering av BNPL i flertalet länder, och det är angeläget att svenska myndigheter följer även detta arbete och noggrant studerar vilka effekter ny reglering kan ge för att lära av best practice runt om i världen.

För det andra vore det önskvärt att se över utformningen av insättningsgarantin så att den på ett bättre sätt tar hänsyn till riskerna i olika bankers affärsmodeller, även om möjligheterna till en sådan översyn på nationell nivå i viss mån begränsas av att den bygger på ett EU-direktiv. Att inlåningen i BNPL-aktörerna till stor del är insättningsgaranterad skapar en trygghet för deras kunder. Däremot skapar det moralisk risk (moral hazard) på så sätt att aktörer kan finansiera ett relativt högt risktagande med insättningsgaranterad inlåning.