Mer fokus på konsumentskyddet än finansiella stabilitetsrisker
Publicerad: 5 september 2023
I takt med att BNPL har ökat i popularitet har även kritiken vuxit. Kritiken har riktat sig dels mot produkten i sig från ett konsumentskyddsperspektiv, dels mot lönsamheten i aktörernas affärsmodell.[8] Angående lönsamheten i aktörernas affärsmodell, se exempelvis Finextra, BNPL – all of this hype for a not-so-profitable business?, september 2021. Du kan läsa mer om hur den fungerar i faktarutan ”BNPL – Så fungerar affärsmodellen”.
De globala aktörer som fokuserar på produkten har i regel gått med stora förluster under flera år för att de har prioriterat tillväxt över lönsamhet när räntorna har varit låga (se Diagram 4).[9] Till de stora, globala, renodlade BNPL-aktörerna räknas exempelvis Affirm Afterpay, Sezzle, Zip och Klarna. Detta har varit en strategi som har gynnat deras värderingar. Tanken var att aktörerna skulle uppnå en stor kundbas som skulle möjliggöra lönsamhet i en mognadsfas, vilket gjorde att de spenderade mycket pengar på bland annat marknadsföring. En stor kundbas med detaljerad kunddata skulle också göra det möjligt att öka försäljningen ytterligare genom att exempelvis skräddarsy reklam åt tredje parter.
De globala BNPL-aktörerna dras med höga kostnader jämfört med sina intäkter, små marginaler på grund av den tuffa konkurrensen samt höga kreditförluster. Denna situation har förvärrats ytterligare av högre räntor som även ökat aktörernas finansieringskostnader. Åtminstone en BNPL-aktör har redan gått i konkurs som en följd av det försämrade makroekonomiska läget.[10] Australiensiska OpenPay gick i konkurs i februari 2023, se exempelvis Finextra, Oz BNPL firm Openpay fall into receivership, februari 2023.
De myndigheter som har granskat BNPL har fokuserat på konsumentrisker kopplade till betalningslösningen, exempelvis omedveten överskuldsättning. De granskningarna har främst utförts i länder som Australien, Storbritannien och USA.[11] Se exempelvis FCA eller CFPB. Nytillkommen reglering i Sverige har också fokuserat på konsumentskyddet, till exempel det krav som kom 2020 om i vilken ordning olika betalningsalternativ får presenteras för att motverka att fakturaköp listas först.[12] Se exempelvis Svensk Handel, Nya regler från och med 1 juli 2020 (2020). [13] Överskuldsättningsutredningen lämnade även nyligen över sitt betänkande till den svenska regeringen angå-ende olika lagförslag för att stärka konsumentskyddet för krediter och minska risken för överskuldsättning. Se Se Regeringskansliet, Utredningen om överskuldsättning överlämnar sitt betänkande, juli 2023. Däremot har det ännu inte gjorts omfattande analys av vilka hot BNPL skulle kunna innebära för den finansiella stabiliteten. Det är särskilt relevant för Riksbanken med tanke på hur omfattande BNPL är i e-handeln i Sverige och att de aktörer som erbjuder BNPL i Sverige är banker eller kreditmarknadsbolag som är beroende av inlåning som till största delen är insättningsgaranterad för sin finansiering. I andra länder har BNPL-aktörerna normalt sett inte banklicenser utan samarbetar istället med partnerbanker.
I det här staff memot analyseras därför potentiella risker med BNPL utifrån ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Eftersom upp emot 90 procent av alla betalningar i den svenska e-handeln i dag går via de kassalösningar som sex stora svenska BNPL-aktörer erbjuder fokuserar vi på dem i denna rapport. Vi refererar hädanefter till dem som ”BNPL-aktörerna”.[14] Collector Bank (Walley), Klarna Bank, Qliro, Resurs Bank, Svea Bank och TF Bank (Avarda). [15] Se exempelvis kartläggningen av Market (länk) gjord under februari 2022 där de kartlade vilken betalleverantör som de 250 största e-handlarna i Sverige använder. Notera att samtliga av dessa aktörer även erbjuder andra bank- eller betalningsprodukter än enbart BNPL, exempelvis sparkonton eller blancolån.[16] Siffrorna som presenteras för BNPL-aktörerna i staff memot avser deras hela affärsverksamhet, inte enbart BNPL. Det beror på att aktörerna inte rapporterar resultat enbart för BNPL-verksamheten. Mellan 15 och 85 procent av aktörernas intäkter kommer från segmenten Payments eller E-commerce baserat på 2022 års årsredovisningar. Som du kan se i Diagram 5 har BNPL-aktörerna haft en nedåtgående trend i sin lönsamhetsnivå under de senaste åren.
FAKTA – Så fungerar affärsmodellen för BNPL
Affärsmodellen för BNPL fungerar så att BNPL-aktören främst får sina intäkter i form av avgifter från e-handlaren. Dessutom får BNPL-aktören in ytterligare intäkter från konsumenten i form av avgifter om denne inte betalar i tid.[17] En del, framför allt globala BNPL-aktörer, får även marknadsföringsintäkter då de marknadsför olika produkter eller tjänster till konsumenterna på deras plattform eller som ingår i deras kundbas. BNPL är ett relativt dyrt betalningsalternativ för e-handlaren, men i gengäld förväntar sig e-handlaren högre försäljning till konsumenterna.[18] Se exempelvis N. Engström, F. Linton och R. Olofsson (2023), ”Betalningar kostar – men olika mycket”, Ekonomisk kommentar, Sveriges riksbank. Dessutom tar BNPL-aktören över kreditrisken mot konsumenten, vilket gör att eventuella sena betalningar inte drabbar e-handlaren.
För att en aktör ska kunna erbjuda BNPL till e-handlarna krävs det initialt stora utgifter för att utveckla en plattform för BNPL samt att skapa de integrationer som krävs med e-handelsplattformar, leveranstjänster och liknande. Dessutom tillkommer sedan löpande utgifter för aktören både för att utveckla plattformen samt för kundsupport, kreditupplysningar och marknadsföring. Till detta kommer sedan även kreditförluster om konsumenten inte betalar. Vid varje köp som konsumenten gör sker i regel en kreditriskbedömning som resulterar i att det tänkta köpet godkänns eller nekas.
Illustrationen visar förenklat hur en BNPL-transaktion kan gå till.
