E-handeln har vuxit explosionsartat de senaste åren, och med den olika nygamla betalningslösningar
Publicerad: 5 september 2023
E-handeln har vuxit snabbt under de senaste åren. Vid slutet av 2022 hade den en total försäljning på cirka 136 miljarder kronor – en fördubbling av försäljningsvolymerna jämfört med 2017.[2] Se Handelsfakta.se, E-handelns totala försäljning och tillväxttakt, data inhämtad i juli 2023. Det innebär att e-handelns omsättning motsvarar cirka 17 procent av den totala detaljhandeln, eller runt 2 procent av Sveriges BNP.[3] Enligt Svensk Handels lönsamhetsrapport 2022 uppgår detaljhandeln till runt 11 procent av Sveriges BNP, och e-handeln utgör cirka 17 procent av den 2021 enligt SCB (2021).
I takt med att e-handeln har vuxit så kraftigt har vi också fått olika typer av betalningslösningar som erbjuds till konsumenter i e-handlares kassor, det vill säga när konsumenten ska betala. Många e-handlare på den svenska marknaden har i dag en leverantör som tillhandahåller hela butikens kassa. Denna så kallade ”kassalösning” erbjuder konsumenterna en rad olika betalningsalternativ när de ska betala för varorna. I Diagram 2 ser du ett exempel på hur det kan se ut för kunden. I bredare termer kan betalningslösningarna delas in i två kategorier: (i) betala nu och (ii) betala senare. Om kunden väljer att betala senare innebär det att kunden betalar efter att ha fått varorna istället för vid köptillfället. Det alternativet utgör upp emot 40–60 procent av försäljningsvolymerna i e-handeln i Sverige i dag.[4] Sifforna skiljer sig åt mellan olika leverantörer.
Ett alternativ för att betala senare som fått mycket uppmärksamhet är ”buy now pay later” (BNPL). BNPL är inte ett standardiserat begrepp, och har ofta något olika innebörd i olika länder. Men generellt handlar det om ett betalningsalternativ som erbjuds i kassan i e-handeln och som i grunden är en kredit, men där konsumenten inte betalar någon ränta eller avgift så länge den betalar i tid.[5] Se exempelvis information på den brittiska pensionsmyndighetens webbplats Moneyhelper. I Sverige kallar vi ofta detta för fakturaköp, och det handlar normalt om räntefria krediter som låter konsumenten betala 14–30 dagar efter att varan har skickats.[6] I till exempel USA innebär BNPL i regel att man betalar en fjärdedel av beloppet vid köptillfället och resterande tre fjärdedelar med två veckors mellanrum under de kommande sex veckorna.