Risker för det finansiella systemet: Svårbedömda men drivna av aktörernas indirekta sammankoppling
Publicerad: 5 september 2023
Givet att BNPL-aktörerna har exponeringar mot samma segment, liknande affärsmodeller samt finansierar sig på ett liknande sätt är de i viss mån indirekt sammankopplade och skulle därmed kunna uppfattas som ett kollektiv. Sammankopplingen mellan aktörerna grundar sig till stor del på att det likartade sätt som de finansierar sig på. Det vill säga, med insättningsgaranterad inlåning både i Sverige och utomlands, framför allt via inlåning som kan antas vara mer lättflyktig då den till en betydande del inte är bunden och samtidigt är mer priskänslig än exempelvis de svenska storbankernas inlåning.
Om insättares eller investerares förtroende för en av BNPL-aktörerna skulle skadas finns det en risk att även förtroendet för en eller flera av de andra skulle påverkas. Det bidrar till en högre risk för en uttagsanstormning där insättare snabbt tar ut sina pengar från BNPL-aktörerna. Problem bland BNPL-aktörerna skulle även i vissa situationer kunna påverka förtroendet för andra svenska banker, även om detta är mer kontextberoende. Den här indirekta sammankopplingen mellan BNPL-aktörerna utgör därmed en risk för det finansiella systemet som helhet, även om det är svårt att bedöma hur allvarlig den här risken är.
BNPL-aktörerna är beroende av inlåning för sin finansiering
Under bankoron våren 2023 uppmärksammades riskerna med ett stort beroende av inlåning som finansieringskälla – särskilt i de fall där inlåningen inte är insättningsgaranterad eller där den är koncentrerad till en viss sektor. Samtliga av de svenska BNPL-aktörerna är beroende av inlåning som finansieringskälla (se Diagram 11). Inlåningen kommer framför allt från hushåll och är därmed i hög grad insättningsgaranterad. Inlåningen utgör minst 65 procent av BNPL-aktörernas tillgångar, vilket kan jämföras med att samma siffra för de svenska storbankerna ligger på runt 44 procent. För de flesta av BNPL-aktörerna uppgår andelen inlåning till mer än 75 procent av deras totala tillgångar, och andelen ökade mellan 2021 och 2022, troligen till följd av stigande kostnader för marknadsfinansiering relativt kostnaderna för inlåning.[42] Den genomsnittliga andelen inlåning i finansieringsmixen ökade från 71 procent 2021 till 78 procent 2022 för de sex bankerna.
Att BNPL-aktörerna har en så stor koncentration mot en finansieringskälla är en potentiell svaghet om förtroendet för dem på något sätt skulle påverkas. Antingen för en enskild aktör, eller för gruppen som helhet om förtroendeproblem för en aktör sprider sig till de övriga. Sådana spridningseffekter är mer troliga BNPL-aktörerna emellan givet att de har liknande riskprofiler samt är verksamma på samma marknader i viss utsträckning. Däremot finns det en risk att även förtroendet för andra svenska banker skulle kunna påverkas.
Att beroendet av inlåning kan vara en svaghet blir särskilt tydligt när man beaktar att BNPL-aktörerna i stor utsträckning har kunder med bara en eller ett fåtal produkter i deras bankverksamhet, vilket ökar risken för att kunden flyttar sparandet jämfört med en universalbank vars kunder typiskt sett är mer trögrörliga eftersom de har ett flertal produkter hos banken, exempelvis lönekonto, pensionssparande och bolån.
Dessutom lockar BNPL-aktörerna till sig inlåning med en högre sparränta jämfört med storbankerna, det vill säga deras inlåning är mer priskänslig. På grund av detta tenderar BNPL-aktörernas kostnader för inlåning också att vara högre än exempelvis storbankernas, något som förstärks ännu mer i det nuvarande läget där inlåningen minskar och konkurrensen om den därmed ökar.[43] Se exempelvis Riksbanken, Finansiell Stabilitet 2023:1 eller Nordic Credit Rating, ”Nordic consumer banks' loss provisions remain elevated”, 28 juni 2023 Att inlåningen i BNPL-aktörerna är mer priskänslig innebär att det normalt sett är mer aktiva kunder som väljer att spara sina pengar på konton i de här bankerna, vilket bidrar till högre risker eftersom de tenderar att vara mer flyktiga kunder.
I juli 2023 erbjöd BNPL-aktörerna i genomsnitt en sparränta på 3,3 procent för obundet sparande, medan räntan som de svenska storbankerna erbjöd låg på 1,8 procent.[44] Baserat på information på bankernas webbplatser den 4:e juli 2023.
Däremot finns det olika aspekter som bidrar att minska riskerna med BNPL-aktörernas beroende av inlåning. Merparten av deras inlåning är som nämnts insättningsgaranterad inlåning från hushåll. BNPL-aktörernas inlåning skulle på så sätt kunna antas vara mindre flyktig än exempelvis ogaranterad inlåning från hushåll. Att inlåningen till stor del är insättningsgaranterad betyder i sin tur att det mesta av inlåningen understiger 1,05 miljoner kronor per kund (det insättningsgaranterade beloppet) och att de därmed inte har stora motpartskoncentrationer. Dessutom kommer det mesta av inlåningen från hushåll, vilket innebär att de inte har stora koncentrationer mot enskilda sektorer. En del av BNPL-aktörernas inlåning är dessutom bunden och därmed svårare att flytta på än om den skulle vara obunden.
FAKTA – Insättningsgarantins utformning ger BNPL-aktörerna tillgång till billigare finansiering
Som nämnts är det faktum att det mesta av BNPL-aktörernas inlåning är insättningsgaranterad viktigt för att göra den till en mer stabil finansieringskälla. Däremot speglar avgifterna till insättningsgarantifonden inte fullt ut de risker som BNPL-aktörerna tar i sin affärsverksamhet.
I dagsläget avgör ett instituts riskklass samt storleken på dess garanterade insättningar avgiften som de måste betala in till insättningsgarantifonden varje år. Sammantaget måste de totala avgifter som alla institut betalar in varje år uppgå till 0,1 procent av de totala garanterade insättningarna. I dagsläget är skillnaden mellan den högsta och lägsta riskklassen 4 gånger. Det vill säga, för samma insättningsgaranterade belopp betalar ett institut i den högsta riskklassen en avgift som är 4 gånger högre än ett institut i den lägsta riskklassen. Men även om avgiften till viss del är riskjusterad speglar den fortfarande inte fullt ut marknadens prissättning.[45] Se Riksgälden, Beslutspromemoria – ändrade föreskrifter om insättningsgaranti, 2020. Det innebär att aktörer som tar högre risk kan få tillgång till finansiering som är billigare än de annars skulle haft tillgång till.
Om ett institut skulle gå i konkurs ersätts insättarna i det aktuella institutet genom insättningsgarantin. Ersättningen betalas ut ur insättningsgarantifonden, men om medlen i fonden är otillräckliga ska underskottet täckas genom avgifter från instituten.
Flera av BNPL-aktörerna är också beroende av inlåning från utlandet
I tillägg till att de är beroende av inlåning som primär finansieringskälla har flera av BNPL-aktörerna en hög andel av sin inlåning i euro från den tyska marknaden (se Diagram 12). En anledning som aktörerna uppger till att de väljer att ta emot inlåning i Tyskland är att de ser det som en bra och utvecklad marknad för inlåning i euro, jämfört med exempelvis Finland där vissa av aktörerna har utlåningsverksamhet. Eftersom inlåningsräntorna är lägre i Tyskland än i Sverige finns det troligen även en kostnadsaspekt på deras val att låna in från Tyskland.[46] Baserat på data från ECB för juni 2023 var inlåningsräntorna till svenska hushåll på 1 års och 1-2 års löptider 0,7-0,8 procentenheter högre än till tyska hushåll, samtidigt som franska hushåll erhöll liknande sparräntor som de svenska hushållen.
De flesta av BNPL-aktörerna tar dock inte in inlåningen på egen hand i Tyskland. Istället gör de det via en och samma inlåningsplattform, vilket skulle kunna bidra till risker. I och med att sparare på inlåningsplattformar typiskt sett letar efter den högsta sparräntan och enkelt kan byta konto verkar det troligt att de har en högre flyktighet bland sina sparare än bankerna som tar emot inlåning direkt från sina kunder i Sverige.
Den här högre flyktigheten motverkas dock i viss mån av att merparten av sparkontona som svenska banker erbjuder via inlåningsplattformar utomlands är fasträntekonton där pengarna ofta är låsta på minst sex månader och inte kan tas ut i förväg.[47] I Tyskland är det praxis att pengar på fasträntekonton inte kan tas ut under återstående löptid, se exempelvis mer på BaFin:s webbplats (länk). Det borde minska flyktigheten på kort sikt. Detta stöttas även av en rapport från S&P Global Ratings, som argumenterar att bankers inlåning kan ha en hög motståndskraft i tider av stress även om det ligger på en inlåningsplattform, förutsatt att inlåningen har längre löptid och att möjligheterna till tidiga uttag är begränsade.[48] Se S&P Global Ratings (2021) (länk).
Risken för spridningseffekter vid eventuella förtroendeproblem kvarstår dock. Det vill säga, en situation skulle kunna uppstå där ett minskat förtroende för en BNPL-aktör sprider sig till de övriga på grund av en generell rädsla för likartade svenska banker på inlåningsplattformen. Ett sådant förlopp skulle kunna förstärkas av den tendens som finns att premiera den egna hemmamarknaden i tider av finansiell stress.