Search results
Your search gave 30966 results.
Penningmarknadsfonderna och den finansiella stabiliteten
19Penning- och valutaPolit ik 2/2010 n Penningmarknadsfonderna och den finansiella stabiliteten av gudruN guNNarsdoTTir och maria sTrömqvisT1 gudrun gunnarsdottir är finansekonom och arbetar på riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
Marknader för svenska icke-finansiella företags lånebaserade finansiering
– 27 – penning- och valutapolitik 2011:2 Marknader för svenska icke-finansiella företags lånebaserade finansiering Gudrun Gunnarsdottir och sofia Lindh1 Författarna är verksamma på avdelningen för finansiell stabilitet. Syftet med denna...
Penning- och valutapolitk 2000:4 Artikel 3 Ansökaarländernas val av växelkurssystem inför EMU
Tio länder i Central- och Östeuropa hoppas inom några år bli medlemmar i EU och senare också införa euron. Dessa ”ansökarländer” står nu inför ett viktigt vägval: vad ska de göra med den egna valutan under mellantiden? Ska den kny- tas hårt till...
Penning- och valutapolitik 2001:3 artikel 2 Internationella valutafondens kvoter - om funktion och inflytande
I en värld som påtagligt förändrats i många avseenden sedan Internationella va- lutafonden (IMF) bildades 1944, är det naturligt att fråga sig om IMF:s for- mella kärna, kvotsystemet som reglerar de finansiella resurserna och inflytandet,...
Penning- och valutapolitik 1999:4 artikel 3 Strukturella förändringar i banksektron - drivkrafter och konsekvenser
Riksbanken har ett lagstadgat ansvar för att upprätthålla ett säkert och effektivt betalningssystem. Det utövas bland annat genom att banken tillhandahåller ett system för clearing och avveckling av stora betalningar (RIX).1 Eftersom banker- na...
Penning- och valutapolitk 2000:4 Artikel 4 Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige
75 P E N N I N G- O C H V A L U T A P O L I T I K 4 / 2 0 0 0 ab Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots att sektorerna skiljt sig åt vad gäller lönesystem och inslag av löne- glidning.
Prognosmakares förmåga – vad brukar vi utvärdera och vad vill vi utvärdera, Penning- och valutapolitik 2009:3
P E N N I N G - O C H V A L U T A P O L I T I K 3 / 2 0 0 926 n Prognosmakares förmåga – vad brukar vi utvärdera och vad vill vi utvärdera? av Michael K. andersson och Ted aranKi* Författarna är verksamma på Riksbankens avdelning för...
Penning- och valutapolitik 1999:3 artikel 3 Inflation forecast Targeting
In this article key points in the development of the present Swedish inflation targeting strategy are analysed. Since the implementation of the inflation target strategy began in 1993, three different phases are distinguished: the establish- ment...
Penning- och valutapolitik 1999:4 artikel 1 Den aktuella penningpolitiken
Tack för inbjudan att komma hit och diskutera den aktuella penningpolitiken. Riksbanken har i dag, i enlighet med sjätte kapitlet fjärde paragrafen i lagen (:) om Sveriges Riksbank, lämnat års andra skriftliga redogörel- se om...
Penning- och valutapolitik 1999:1 Hedgefonder - orosstiftare?
Höstens globala turbulens på de finansiella marknaderna accentuerades av den oro hedgefonden Long-Term Capital Management (LTCM) spred. Fondens kraftiga förluster i kölvattnet på Rysslands inställda utlandsbetalningar i augusti 1998 och den...