Redogörelse för penningpolitiken 2022 – Högre styrränta för att bekämpa den höga inflationen

Prisstegringarna orsakades, precis som i omvärlden, i hög grad av obalanser och störningar till följd av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Att inflationsuppgången blev så stor och bred berodde samtidigt på en god efterfrågan i ekonomin som gjorde det möjligt för företagen att föra över sina stigande kostnader till konsumenterna. I den här situationen är det viktigt att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet genom att bedriva en penningpolitik som återför inflationen till målet och förhindrar att den biter sig fast på en hög nivå. Direktionen höjde styrräntan med sammanlagt 2,5 procentenheter samtidigt som Riksbankens innehav av värdepapper minskade.

Penningpolitiken bidrog till att de långsiktiga inflationsförväntningarna var stabila nära inflationsmålet, trots att inflationen låg långt över målet. Den ekonomiska aktiviteten var god under året och utvecklingen på arbetsmarknaden var stark.

Riksbanken drar flera lärdomar av utvecklingen under 2022, bland annat att förändringar i företagens prissättningsbeteende behöver följas noggrant och osäkerheten kring prognoserna behöver analyseras i högre grad.

Läs gärna mer om förra årets penningpolitik i rapporten Redogörelse för penningpolitiken. Den innehåller också en fördjupning om Riksbankens värdepappersköp 2015-2022 och vilka effekter de väntas få på Riksbankens resultat.

Utvärdering av Riksbankens prognoser

Riksbanksstudien Utvärdering av Riksbankens prognoser är ett komplement till Redogörelsen för penningpolitiken. Den beskriver den ekonomiska utvecklingen under året i förhållande till Riksbankens prognoser och innehåller en utvärdering av Riksbankens prognoser i förhållande till andras.