Andelen i respektive åldersgrupp som behöver hjälp att betala räkningar på en internetbank, andelar i procent.

Digitaliseringen av betalningsmarknaden går snabbt och idag sker nästan alla betalningar digitalt. Men alla har inte övergått till digitala betalsätt. Vissa för att de inte vill, andra för att de inte kan.

Vi vet inte hur många som inte kan använda digitala betalsätt. Men Internetstiftelsens undersökning ”Svenskarna och internet” ger vissa indikationer. I undersökningen uppger över 15 procent av de tillfrågade i åldrarna 66–75 år att de inte själva kan betala räkningar i en internetbank. I den äldsta åldersgruppen är det ännu fler som behöver hjälp, se diagram 10. Att det är så många i åldersgruppen 16–25 som behöver hjälp beror troligen på att många bor hos sina föräldrar och inte själva hanterar hushållets räkningar. Detta är alltså mer av ett tillfälligt problem som löser sig när gruppen inträder i vuxenålder. Ett mer permanent problem finns däremot för asylsökande vars enda identitetshandling är LMA-kort från Migrationsverket samt för personer som av någon anledning har nekats att öppna ett betalkonto hos en bank och därför inte kan betala räkningar digitalt (se Tillgången till grundläggande betaltjänster är bristfällig och Brister i tillgången till betalkonto).

Både samhället i stort och privata aktörer på betalningsmarknaden har ett ansvar att hjälpa personer som av olika anledningar inte kan använda digitala betalsätt. Det är bland annat viktigt att det finns lättillgänglig hjälp och verktyg som kan underlätta digitala betalningar. Ett sådant verktyg är Betalningshjälpen. Det är ett privat initiativ med målet att alla ska inkluderas i den digitala ekonomin, oavsett förutsättningar och ålder.