Bakgrund om Swestr
Riksbankens direktion beslutade i december 2019 att Riksbanken ska tillhandahålla en transaktionsbaserad referensränta i svenska kronor på den kortaste löptiden over-night (O/N), alltså för transaktioner som löper från aktuell bankdag till nästa. Genom Swestr (Swedish krona Short Term Rate) tillhandahåller Riksbanken en transaktionsbaserad referensränta som kan användas som referensvärde för den allra kortaste löptiden i svenska kronor och som skulle kunna ersätta dagens kortaste referensränta Stibor Tomorrow-Next (T/N) i finansiella kontrakt.
Detta steg är samstämmigt med den internationella utvecklingen där flera centralbanker tagit ansvar för att tillhandahålla transaktionsbaserade referensräntor. Flera av dessa nya referensräntor är i bruk och är på väg att ersätta traditionella så kallade interbankräntor. Den engelskspråkiga beteckningen för det som på svenska kallas interbankräntor är ofta Interbank Offered Rate (IBOR), exempelvis står Libor för London Interbank Offered Rate medan Stibor är Stockholm Interbank Offered Rate. Detta har gett upphov till den engelska förkortningen IBORs.
Referensräntor används som ett gemensamt riktmärke, eller ett basvärde, vid prissättning av finansiella kontrakt som räntederivat, valutaderivat och räntebärande värdepapper. Referensräntor används även vid prissättning av lån med rörlig ränta, i Sverige främst vid lån till företag. Traditionellt har så kallade interbankräntor använts som referensvärden för dessa ändamål. Dessa räntor reflekterar enligt olika beräkningsmetoder de räntor som banker kräver av varandra för kortfristiga lån utan säkerheter, det vill säga kostnaden för att låna pengar av en annan bank. Interbankräntorna har vanligen beräknats baserat delvis på bankers bud eller bedömningar av en rimlig ränta för icke-säkerställd utlåning på den aktuella löptiden givet rådande marknadsläge. Dessa räntor bygger alltså inte endast direkt på faktiska transaktioner.
Under den globala finanskrisen 2008-2009 försämrades likviditeten i interbanklånemarknaden avsevärt. Detta bidrog till en osäkerhet om huruvida de traditionella referensräntorna verkligen speglade rådande marknadsförhållanden. När referensräntor är baserade på inrapporterade bud och ger utrymme för bedömningar finns en risk för manipulation. Under den så kallade Liborskandalen uppdagades att flera internationella banker, i syfte att gynna den egna banken eller enskilda anställda, hade manipulerat referensräntan Libor.
Dessa faktorer ledde till ett minskat globalt förtroende för de existerande referensräntorna. Ett stort reformarbete påbörjades därför med syftet att stärka förtroendet och tillförlitligheten för referensräntor. Den internationella organisationen för värdepapperstillsyn, Iosco, gav 2013 ut en rapport innehållande 19 principer för referensvärden. Samma år fick Financial Stability Board (FSB) i uppdrag att se över referensräntorna. Även i EU:s Benchmarkförordning anges principer och regler för nya referensräntor. FSB lämnade två huvudsakliga rekommendationer. För det första ansåg man att de existerande interbankräntorna behövde reformeras. För det andra förordade man att alternativa referensräntor som bygger på faktiska transaktioner tas fram som komplement.
Mot bakgrund av det internationella reformarbetet med att ta fram transaktionsbaserade referensräntor, och i likhet med en rad andra centralbanker, har Riksbanken därför tagit på sig uppdraget att ge ut en transaktionsbaserad referensränta, Swestr, för svenska kronan. Detta beslut togs i december 2019, efter en remiss med positivt stöd för förslaget.
Riksbankens direktion beslutade i november 2020 om definition och beräkningsmetod för Swestr. Även detta beslut föregicks av en remiss där ett generellt stöd uttrycktes för Riksbankens föreslagna referensränta, inklusive förslag på förbättringar.
Under perioden 27 januari 2021 till och med 1 september 2021 genomfördes en testperiod för Swestr då Riksbanken publicerade en preliminär notering för Swestr varje svensk bankdag. Testperioden avslutades i samband med att Swestr kunde börja användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med värdedag 1 september 2021, det vill säga den notering som publicerades den 2 september 2021. Syftet med testperioden var att testa, utvärdera och förbättra system, rutiner och processer hos såväl Riksbanken som rapportörer. Även metodologin för Swestr var föremål för utvärdering under testperioden. Utvärderingen resulterade bland annat i att den trimningsmetod som används för Swestr justerades. Läs mer på sidan Testperiod för Swestr.
Riksbanken kommer även att tillhandahålla genomsnittsräntor och index baserat på Swestr från och med 1 oktober 2021. Syftet med att beräkna och publicera genomsnittsräntor för Swestr är dels att de ska kunna användas i nya finansiella kontrakt med längre löptider, dels att de ska kunna användas som en del i en fallbacklösning till Stibor. I utformning av genomsnittsräntor och index har Riksbanken beaktat såväl internationell praxis som marknadskonventioner på svensk penningmarknad. Beslutet om utformning av genomsnittsräntor och index föregicks av en remiss där remissinstanserna i huvudsak uttryckte stöd för Riksbankens föreslagna utformning.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)