Vägen till ett penningpolitiskt beslut

Sedan 2020 har direktionen fem schemalagda penningpolitiska möten under ett år. Om det skulle behövas fler penningpolitiska beslut kan direktionen dock sammanträda oftare. Vid de penningpolitiska mötena fattar direktionen beslut om vilken penningpolitik man bedömer är lämplig för att stabilisera inflationen vid målet på 2 procent. På dessa möten fattas beslut om styrräntan, som är det huvudsakliga penningpolitiska verktyget. Direktionen kan också besluta om andra verktyg, däribland köp av olika slags finansiella tillgångar.

Det penningpolitiska beslutet offentliggörs normalt dagen efter det formella beslutsmötet. Samtidigt publiceras en penningpolitisk rapport som sammanfattar det underlag som ligger till grund för beslutet. När det penningpolitiska beslutet offentliggörs publiceras också ett pressmeddelande som kort redogör för och motiverar beslutet. Cirka tio dagar efter ett penningpolitiskt möte publiceras ett protokoll där det framgår hur var och en av direktionsledamöterna resonerade när beslutet fattades.

Direktionens penningpolitiska möten läggs fast ungefär ett halvår i förväg, dels som hållpunkter i det interna arbetet, dels för att informera allmänheten och andra som regelbundet följer utvecklingen av penningpolitiken.

Processen inför ett penningpolitiskt beslut

Processen inför varje penningpolitiskt beslut pågår i cirka fem veckor. I huvudsak är det avdelningen för penningpolitik (APP) som ansvarar för beredningen och arbetar fram underlaget inför ett penningpolitiskt beslut, men med viktigt deltagande också från avdelningen för marknader (AFM) och avdelningen för finansiell stabilitet (AFS).

Underlag inför ett penningpolitiskt beslut

I inledningen av den penningpolitiska processen diskuterar APP övergripande med direktionen om vilka frågor som man ska lägga fokus på. Under cirka tre veckor pågår sedan APP:s interna arbete med att ta fram en huvudprognos för hur inflationen och realekonomin kommer att utvecklas i Sverige. Förslaget som arbetas fram innefattatar även alternativa scenarier och förslag på penningpolitik. Beslutsunderlaget presenteras för direktionen och det förs diskussioner mellan direktionsledamöterna och tjänstemän från avdelningen. Bevakningen av data och hur dessa påverkar bedömningar i huvudscenariot eller risker kring prognoserna fortsätter fram till det penningpolitiska mötet.

Läs mer: Riksbanken gör prognoser

Penningpolisk rapport

Ungefär två veckor innan beslutet ska fattas presenterar APP ett penningpolitiskt beslutsunderlag för direktionen. Tjänstemän från APP fortsätter därefter sitt arbete genom att följa upp eventuella beställningar från direktionen och arbetar fram ett förslag på prognoser och penningpolitik som man bedömer kommer att samla en majoritet i direktionen. Samtidigt arbetar man fram texter som sammanställs i ett första utkast av den penningpolitiska rapporten. Rapporten redogör för direktionens syn på konjunktur- och inflationsutsikterna och vilka överväganden som ligger till grund för det penningpolitiska beslutet. Rapporten syftar till att sammanfatta underlagen för de penningpolitiska besluten och sprida kunskap om de bedömningar som Riksbanken gör. Den penningpolitiska rapporten publiceras på Riksbankens webbplats samtidigt som det penningpolitiska beslutet offentliggörs.

Läs mer: Penningpolitisk rapport

Penningpolitiskt möte

Ledamöterna i direktionen fattar beslut om penningpolitiken på det penningpolitiska mötet. Det är på detta möte som det slutgiltiga beslutet om styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder fattas och en majoritetssyn formas på den framtida penningpolitiken och den ekonomiska utvecklingen.

Med stöd av de underlag som tagits fram under processen lägger direktionen fast en gemensam syn på en väl avvägd penningpolitik under prognosperioden.

Läs mer: Direktionens röstning

Uppdaterad 2022-04-07