Säkerheter

Se Villkor för RIX och penningpolitiska instrument för mer detaljerad information. 

En av Riksbankens uppgifter är att tillföra likviditet till det finansiella systemet. Detta ska dock ske på ett sätt som inte innebär att Riksbanken riskerar sitt kapital. Riksbanken måste därför ta säkerheter som är tillräckligt betryggande för att detta inte ska inträffa. Riksbanken ställer upp krav för vad som ska gälla för att något ska godkännas som säkerhet samt bestämmer hur dessa säkerheter ska värderas.

Riksbanken ställer samma krav på de säkerheter som kan användas för att tillgå intradagskredit i betalsystemet RIX som på de säkerheter som godtas för utlåning i den kompletterande likviditetsfaciliteten. För utlåning i den stående utlåningsfaciliteten tillämpas särskilda, högre krav på säkerheterna.

Läs mer: Säkerheter för kredit i Riksbanken

Varför ser Riksbankens krav på säkerheter ut som de gör?

För att Riksbanken inte ska riskera sitt kapital behöver sannolikheten för att en säkerhet markant förlorar i värde vara mycket liten. Tillgångarna som lämnas som säkerhet måste därför ha en mycket hög kreditvärdighet. Säkerheterna utgörs i huvudsak av olika typer av svenska eller utländska värdepapper med hög kreditvärdighet. De länder vars skuldförbindelser accepteras som betryggande säkerheter ska enligt Riksbankens bedömning kunna anses vara jämförbara med Sverige vad gäller bland annat skydd för investerare. Vilken sorts värdepapper som godtas anges i Villkor för RIX och penningpolitiska instrument. I viss utsträckning kan även utländsk valuta användas som säkerhet. För att en sådan valuta ska anses vara betryggande krävs att valutan finns på konto i en av Riksbanken godkänd centralbank.

En annan förutsättning för att säkerheten ska anses vara betryggande är att det finns ett säkert arrangemang genom vilket Riksbanken får säkerhet i tillgången ifråga. Riksbanken måste ta ställning till hur Riksbankens anknytning till värdepappersförvararen där säkerheten förvaras ska arrangeras för att den ska anses vara säker. Vad som gäller angående detta framgår av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument.

Riksbankens säkerheter värderas till marknadsvärde. Men för att säkerheterna ska vara betryggande måste Riksbanken vid värderingen ta hänsyn till att värdet kan minska till följd av prisförändringar eller valutakursförändringar. Riksbanken gör därför avdrag från marknadspriset vid värdering av säkerheter för att täcka upp för potentiell prisrisk och valutakursrisk (värderingsavdrag).

Om de säkerheter som lämnas hos Riksbanken i stor utsträckning utgörs av ett enskilt tillgångsslag möter Riksbanken en koncentrationsrisk. För att minska koncentrationen, och därmed förbättra diversifieringen, kan begränsningsregler tillämpas. Om det till exempel finns strukturella risker och sårbarheter förknippade med ett visst värdepappersslag kan detta motivera att begränsningsregler tillämpas. Sådana tillämpas för säkerställda obligationer på det sätt som framgår av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument.

De olika typer av värdepapper som Riksbanken accepterar är placerade i tre olika likviditetskategorier. Ett extra värderingsavdrag kan göras om de värderingspriser som Riksbanken har tillgång till inte är dagsaktuella.