Vad är inflation?
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden och pengarna minskar alltså i värde.
Om priserna stiger på några enstaka produkter är det inte inflation i egentlig mening. Priset på en viss produkt kan stiga om den för tillfället är särskilt efterfrågad, eller om tillverkningen eller distributionen av produkten störs så att utbudet av den minskar. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar, det vill säga att vissa enskilda priser stiger relativt andra. Det är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska den allmänna prisnivån stiga.
Som mått på den allmänna prisnivån används ofta ett konsumentprisindex som mäter priset på just en genomsnittlig korg med en mängd olika varor och tjänster som svenska konsumenter köper. Det är Statistiska Centralbyrån, SCB, som varje månad beräknar konsumentprisindex och några olika varianter av detta mått. Måtten påverkas visserligen om priset på några enstaka produkter förändras, det vill säga av förändringar i relativpriser, men det är en mer bred prisuppgång i konsumentkorgen som ses som inflation.
Läs även: Hur mäts inflation?
Hur uppstår inflation?
Inflation kan uppstå om efterfrågan i ekonomin är stark, som den är i en högkonjunktur. Hushållen efterfrågar då många varor och tjänster, och det är lättare för företagen att höja priserna. Då stiger priset på den korg som SCB mäter.
Inflation kan också uppstå om företagens kostnader ökar, till exempel för löner och energi eller andra faktorer som används i produktionen. Företagen kan då komma att höja sina priser i takt med kostnadsökningen. Det som startar med en stegring av exempelvis energipriserna – vilket alltså egentligen är en relativprisförändring – kan sprida sig vidare till andra priser. Resultatet blir att hela den allmänna prisnivån stiger, det vill säga att det blir inflation.
En viktig faktor är vilken inflation hushållen och företagen förväntar sig framöver. Om de exempelvis förväntar sig att inflationen kommer att vara hög så anpassar de sina priser och löneanspråk efter detta. Detta gör i sin tur att pris- och löneökningarna blir höga, vilket gör att hushåll och företag fortsätter att förvänta sig hög inflation, och så vidare. Riksbanken kan då behöva höja styrräntan mycket för att minska aktiviteten i ekonomin och bryta inflationsspiralen. Om hushåll och företag i stället förväntar sig att inflationen framöver kommer att vara 2 procent, som är Riksbankens inflationsmål, så underlättar detta för Riksbanken att upprätthålla målet.
Riksbankens huvudsakliga verktyg för att hålla inflationen på 2 procent är styrräntan. Genom att använda styrräntan kan Riksbanken påverka efterfrågan i ekonomin och förväntningarna om inflationen.
Läs även:Inflationen just nu, samt Så påverkar penningpolitiken inflationen
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)