E-krona
Riksbanken undersöker ett digitalt komplement till kontanter, så kallade e-kronor. E-kronor skulle vara svenska, digitala kronor utgivna av Riksbanken. De skulle alltså vara statliga pengar, precis som kontanter. Skillnaden är just att de skulle vara digitala och därför kunna användas för fler typer av betalningar än kontanter.
E-kronor – statliga pengar i digital form
Idag har allmänheten tillgång till svenska kronor i två former – statligt utgivna pengar i form av kontanter, det vill säga sedlar och mynt, och digitala pengar utgivna av privata aktörer. Av de privat utgivna pengarna är inlåning hos affärsbankerna vanligast, men det finns också elektroniska pengar även om dessa inte är lika vanliga i Sverige. (Läs mer om olika former av pengar på sidan Vad är pengar?).
Digitala centralbankspengar, e-kronor, skulle kunna ge allmänheten en fortsatt möjlighet att välja mellan statliga och privata pengar vid betalningar. Det är en av anledningarna till att Riksbanken undersöker möjligheten att ge ut så kallade e-kronor – digitala centralbankspengar (internationellt används begreppet CBDC, central bank digital currency). Riksbankens arbete med e-kronan är ett sätt att möta framtidens och digitaliseringens utmaningar. E-kronan skulle dock inte ersätta kontanterna, utan komplettera dem.
Riksbanken ser en e-krona som en möjlig komponent när vi långsiktigt försöker hantera digitaliseringens utmaningar.
E-kronor skulle kunna säkerställa möjligheten att kunna växla varje insatt krona i en svensk bank till pengar utgivna av Riksbanken. Det är viktigt då det gör att en krona är lika mycket värd oavsett i vilken bank den finns. Riksbanken och andra centralbanker brukar uttrycka det som att kontanter och digitala centralbankspengar säkerställer att vi har ett enhetligt penningsystem.
Riksbanken anser att e-kronor dessutom kan förstärka motståndskraften på betalningsmarknaden. De skulle komplettera utbudet av pengar och betalningstjänster från den privata sektorn. Det är viktigt att det finns flera alternativ vid allvarliga störningar i bankernas eller kortföretagens system. En e-krona skulle även kunna fungera offline.
E-kronor skulle även bidra till att förnya betalningsmarknaden. Genom att tillhandahålla e-kronor kan Riksbanken ge andra aktörer än banker direkt tillgång till en alternativ betalningsinfrastruktur där de kan erbjuda betaltjänster till sina kunder. Detta kan underlätta för mindre och nya aktörer att utveckla nya innovativa lösningar och produkter vilket skulle kunna främja konkurrensen på betalningsmarknaden.
En e-krona skulle också kunna vara en del i att stärka den finansiella inkluderingen genom att staten tar en mer aktiv roll och själv tillhandahåller betaltjänster till dem som exkluderas.
Om Riksbankens e-kronaprojekt
Riksbanken startade e-kronaprojektet 2017 för att analysera behovet av en e-krona. Projektet har haft dialog med flera nationella och internationella aktörer för att utbyta erfarenheter, kartlagt olika tekniska lösningar och tittat på vilka legala frågeställningar som måste tas om hand för att Riksbankens mandat att ge ut en e-krona ska vara tydligt.
E-kronapiloten – har testat en teknisk lösning för e-kronan
2020 gick Riksbanken in i en mer praktisk fas i e-kronaprojektet. För att testa hur en e-krona skulle kunna se ut och fungera startade Riksbanken en e-kronapilot tillsammans med företaget Accenture för att bygga en möjlig teknisk plattform för e-kronan. Projektets mål har varit att Riksbanken ska lära sig mer om hur en teknisk lösning för en e-krona skulle kunna fungera. Genom arbetet i e-kronapiloten har Riksbanken lärt sig mer om lösningens möjligheter. Det tekniska arbetet kommer även i framtiden att kunna användas i jämförelse med andra tekniska lösningar och modeller för en eventuell e-krona. Den tekniska piloten har under 2023 avslutats.
Rapporter om e-kronan
Inom e-kronaprojektet har Riksbanken tagit fram fem rapporter där du kan läsa om projektets analys och slutsatser så här långt.
- E-kronapilotens rapport för etapp 4 (2024)
- E-kronapilotens rapport för etapp 3 (2023)
- E-kronapilotens rapport för etapp 2 (2022)
- E-kronapilotens rapport för etapp 1 (2021)
- E-kronaprojektet, rapport 2 (2018)
- E-kronaprojektet, rapport 1 (2017)
Fördjupad läsning om e-kronan
I Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik har vi publicerat två specialnummer om e-kronan:
Politiskt beslut att införa e-kronor i Sverige eller inte
I slutändan är det ett politiskt beslut att införa e-kronor i Sverige eller inte. I en utredning om statens roll på betalningsmarknaden, som presenterades i mars 2023, bedöms att det i dag inte finns tillräckliga samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en e-krona. Däremot så kan omvärldsförändringar föranleda en annan bedömning i framtiden. Riksbanken framhåller i sitt remissvar att arbetet med att ta fram lagstiftning för en eventuell e-krona behöver påbörjas. Om det blir aktuellt att lansera en e-krona så kommer genomförandetiden på så vis bli kortare. Omvärldsförändringar som kan komma att påverka Sverige är marknadsutvecklingen, liksom Europeiska centralbankens (ECB) arbete med att förbereda för en digital euro, och EU-kommissionens lagförslag om en digital euro. En e-krona skulle även kunna säkerställa att Riksbankens ansvar för säkra, effektiva och tillgängliga betalningar kan uppnås även i framtiden på en betalningsmarknad som ständigt är under utveckling.