Motparter

Riksbanken har olika kategorier av motparter för genomförandet av penningpolitiken och likviditetsförsörjningen i svenska kronor. Nedan finns information om motpartskategorierna och om de krav som Riksbanken ställer på dem.

Inom penningpolitiken och likviditetsförsörjningen i svenska kronor har Riksbanken fyra olika kategorier av motparter:

Det är endast de penningpolitiska motparterna som har tillgång till det penningpolitiska styrsystemet och dess instrument – stående faciliteter och marknadsoperationer. Om Riksbanken genomför marknadsoperationer i form av köp eller försäljning av statsobligationer genom anbudsförfaranden på andrahandsmarknaden kan även Riksgäldens återförsäljare av statsobligationer delta.

Krav på motparter

Enligt riksbankslagen får Riksbanken göra transaktioner med finansiella företag. I Riksbankens Villkor för RIX och penningpolitiska instrument preciseras att endast RIX-deltagare som är kreditinstitut enligt EU-rätten och som har säte eller filial i Sverige kan ansöka om att bli penningpolitiska motparter. Kravet på deltagande i RIX beror på att en penningpolitisk motpart i annat fall skulle behöva agera via en korrespondentbank, vilket skulle skapa en operationell osäkerhet i de penningpolitiska transaktionerna.

Riksbanken ställer krav som potentiella motparter måste uppfylla vid ansökningstillfället, liksom löpande krav på alla motparter. Det handlar dels om generella krav för alla motpartskategorier, dels om särskilda krav för penningpolitiska motparter. Om kraven inte uppfylls kan en ansökan avslås eller en befintlig motpart tillfälligt eller permanent stängas av.

Bland de generella kraven på Riksbankens motparter finns krav på att de ska stå under betryggande tillsyn och uppfylla de regler som gäller i det land där motparten har sitt säte. Motparterna ska även ha den operativa förmåga som krävs för att delta i RIX och genomföra transaktioner i RIX på ett effektivt sätt. Riksbanken förväntar sig också att RIX-deltagare har säkra tekniska system och fullgör sina skyldigheter enligt lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

En penningpolitisk motpart ska även ha den operativ förmåga som krävs för att delta i det penningpolitiska styrsystemet. Det innebär bland annat att motparten ska ha förmåga att agera på relevanta marknader och kunna ingå transaktioner med Riksbanken och andra penningpolitiska motparter. Motparten ska även ha tillgång till de systemstöd som krävs och kunna hantera de risker som verksamheten medför.

De penningpolitiska motparterna ska även agera på ett sätt som främjar Riksbankens möjligheter att styra marknadsräntorna. De förväntas delta aktivt i den dagliga likviditetsutjämningen på dagslånemarknaden och bidra till att öka Riksbankens kunskap om hur de finansiella marknaderna fungerar. Penningpolitiska motparter ska bland annat rapportera information till Riksbanken om sina genomförda transaktioner på penningmarknaden.

 

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2026-08-24