Swestr
Swestr (Swedish krona Short Term Rate) är en referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Swestr är en transaktionsbaserad referensränta som Riksbanken beräknar utifrån transaktioner som genomförs på penningmarknaden från en bankdag till nästa i svenska kronor. Riksbanken tillhandahåller även genomsnittsräntor och ett index baserat på Swestr.
Swestr 2023-05-25
- Volym45 686 MSEK
- Antal transaktioner81
- Antal rapportörer6
- BeräkningsmetodNormal
Beräkningsmetod
Genomsnittsräntor och index, Swestr 2023-05-26
Index
101,63919452%- 1 vecka3,39025 %
- 1 månad3,27847 %
- 2 månader3,08105 %
- 3 månader3,03009 %
- 6 månader2,53324 %
Genomsnitt och index
Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder och används som ett gemensamt riktmärke vid prissättning av finansiella kontrakt. För att värna om ett gott förtroende för svenska referensräntor vill Riksbankens se en övergång till den transaktionsbaserade referensräntan Swestr från den traditionella interbankräntan Stibor. Riksbanken anser att marknadsaktörerna i närtid bör sluta använda Stibor på dess kortaste löptid och i stället använda Swestr. På längre sikt anser Riksbanken att Stibor bör upphöra på samtliga löptider. En övergång behöver ske på ett ordnat sätt, och är därför ett mångårigt utvecklingsprojekt. Riksbanken kommer att vara aktiv i, och stödja, en sådan övergång.
Den testperiod för Swestr som pågått sedan januari 2021 har nu avslutats och Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt.
Svar på vanliga frågor om Swestr och referensräntor
Publicerar andra centralbanker också transaktionsbaserade referensräntor?
I linje med internationella rekommendationer om att ta fram transaktionsbaserade alternativa referensräntor har flera centralbanker tagit på sig ansvaret för att publicera transaktionsbaserade referensräntor. Sedan våren 2018 publicerar exempelvis centralbankerna i Storbritannien och USA transaktionsbaserade referensräntor vid namn Sonia (Sterling Over-Night Indexed Average) respektive Sofr (Secured Overnight Financing Rate). Sedan hösten 2019 publicerar även europeiska centralbanken (ECB) en transaktionsbaserad referensränta med namnet €STR (Euro Short Term Rate). Även centralbankerna i t.ex. Japan, Kanada och Norge beräknar och publicerar transaktionsbaserade referensräntor.
Det är mycket vanligt att de centralbanker som tillhandahåller transaktionsbaserade referensräntor även publicerar bakåtblickande genomsnitt och/eller ett index baserade på noteringarna för referensräntan.
Vad är en transaktionsbaserad referensränta?
En transaktionsbaserad referensränta beräknas fullt ut på faktiska transaktioner, till skillnad från traditionella referensräntor. Traditionella referensräntor beräknas i stället på bankernas bud vilka, när det saknas transaktioner, baseras på bankernas bedömningar. Fördelen med de nya referensräntorna är att de är fullt ut transaktionsbaserade och att det därmed inte finns något behov av bedömningar.
Vad är en referensränta?
Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder. De gör det möjligt för banker och andra aktörer att beräkna vad det kostar att låna pengar mellan varandra. Referensräntor används till exempel som ett gemensamt riktmärke vid prissättningen av finansiella kontrakt som räntederivat, valutaderivat och räntebärande värdepapper. Referensräntor används även vid prissättning av lån med rörlig ränta, i Sverige främst vid lån till företag.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)