Swestr

Swestr (Swedish krona Short Term Rate) är en referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder och används som ett gemensamt riktmärke vid prissättning av finansiella kontrakt. Swestr är en transaktionsbaserad referensränta som Riksbanken beräknar utifrån transaktioner som genomförs på penningmarknaden från en bankdag till nästa i svenska kronor. Riksbanken kommer från och med 1 oktober 2021 även att tillhandahålla genomsnittsräntor och ett index baserat på Swestr.

Swestr testperiod:
Från och med den 27 januari 2021 till och med den 1 september 2021 publiceras en preliminär notering för Swestr varje svensk bankdag. Swestr ska inte användas i finansiella kontrakt under denna testperiod. Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publiceras den 2 september 2021.

Swestr 2021-08-02

-0,103%
  • Volym33 811 MSEK
  • Antal transaktioner42
  • Antal rapportörer5
  • BeräkningsmetodNormal

Beräkningsmetod

För att värna om ett gott förtroende för svenska referensräntor vill Riksbankens se en övergång till den transaktionsbaserade referensräntan Swestr från den traditionella interbankräntan Stibor. Riksbanken anser att marknadsaktörerna i närtid bör sluta använda Stibor på dess kortaste löptid och i stället använda Swestr. På längre sikt anser Riksbanken att Stibor bör upphöra på samtliga löptider. En övergång behöver ske på ett ordnat sätt, och är därför ett mångårigt utvecklingsprojekt. Riksbanken kommer att vara aktiv i, och stödja, en sådan övergång.

Syftet med testperioden är att marknadsaktörer ska bekanta sig med Swestr samt att ge både rapportörerna och Riksbanken möjlighet att testa sina rutiner för rapportering, datakontroll och beräkning under denna period. En kvalitetssäkrad referensränta börjar publiceras efter testperioden och är avsedd att användas i finansiella kontrakt. 

Svar på vanliga frågor om Swestr och referensräntor

Vad är Swestr?

Swestr (Swedish krona Short Term Rate) är en ny referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder. Referensräntor används som ett gemensamt riktmärke, eller ett basvärde, vid prissättning av finansiella kontrakt som räntederivat, valutaderivat och räntebärande värdepapper. Referensräntor används även vid prissättning av lån med rörlig ränta, i Sverige främst vid lån till företag.

Swestr är en transaktionsbaserad referensränta på den kortaste löptiden. Det innebär att den baseras på transaktioner som genomförs i svenska kronor från affärsdagen till nästa bankdag, och som har rapporterats in till Riksbanken av stora aktörer på penningmarknaden. Transaktionerna sker mellan rapportören och banker, Riksgälden, finansiella institut eller icke-finansiella företag.

Från och med den 27 januari 2021 till och med den 1 september 2021 publiceras en preliminär notering för Swestr varje svensk bankdag. Swestr ska inte användas i finansiella kontrakt under denna testperiod.
Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publiceras den 2 september 2021.

Syftet med testperioden är att marknadsaktörer ska kunna bekanta sig med den nya räntan samt ge både rapportörerna och Riksbanken möjlighet att testa sina rutiner för rapportering, datakontroll och beräkning under denna period.

En kvalitetssäkrad referensränta börjar publiceras efter testperioden och är avsedd att användas i finansiella kontrakt.

Varför publicerar Riksbanken Swestr, en transaktionsbaserad referensränta?

I ljuset av den globala finanskris som bröt ut 2008 och den manipulation av referensräntan Libor som uppdagades 2012, skadades förtroendet för traditionella referensräntor. Det har gett upphov till ett omfattande internationellt arbete för att ta fram alternativa, transaktionsbaserade, referensräntor. Transaktionsbaserade referensräntor bygger på faktiska transaktioner, till skillnad från traditionella referensräntor som baserats på bankers bud eller bedömningar av räntan snarare än räntan på genomförda transaktioner.

I många länder har centralbankerna tagit på sig ansvaret för att ta fram dessa transaktionsbaserade referensräntor. I december 2019 beslutade även Riksbanken att ta på sig ett sådant ansvar och börja publicera den trasaktionsbaserade referensräntan Swestr (Swedish krona Short Term Rate). Därtill kan det stärka trovärdigheten för Swestr att det är Riksbanken, i egenskap av centralbank, som står bakom den. Riksbankens beslut att börja beräkna och publicera en ny referensränta föregicks också av en remiss, med positivt gensvar från de som svarade på remissen.

Från och med den 27 januari 2021 till och med den 1 september 2021 publiceras en preliminär notering för Swestr varje svensk bankdag. Swestr ska inte användas i finansiella kontrakt under denna testperiod.
Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publiceras den 2 september 2021.

Hur beräknar Riksbanken referensräntan Swestr?

Riksbanken mottar dagligen information från penningpolitiska motparter om deras transaktioner på penningmarknaden. Utifrån detta väljs relevanta data ut, som sedan ska möta ett antal krav för att kunna ingå i underlaget för beräkningen av Swestr (Swedish krona Short Term Rate). Läs mer om beräkningsmetod och transaktionsunderlag för Swestr | Sveriges Riksbank

Från och med den 27 januari 2021 till och med den 1 september 2021 publiceras en preliminär notering för Swestr varje svensk bankdag. Swestr ska inte användas i finansiella kontrakt under denna testperiod.
Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publiceras den 2 september 2021.

Fler frågor och svar
Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2021-06-22