Swestr

Swestr (Swedish krona Short Term Rate) är en referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Swestr är en transaktionsbaserad referensränta som Riksbanken beräknar utifrån transaktioner som genomförs på penningmarknaden från en bankdag till nästa i svenska kronor. Riksbanken tillhandahåller även genomsnittsräntor och ett index baserat på Swestr. Dessa börjar publiceras successivt från den 1 oktober 2021.

Swestr 2021-10-21

-0,108%
  • Volym37 468 MSEK
  • Antal transaktioner44
  • Antal rapportörer7
  • BeräkningsmetodNormal

Beräkningsmetod

Genomsnittsräntor och index, Swestr 2021-10-22

Index

99,98479834%
  • 1 vecka-0,10643 %
  • 1 månad-0,10776 %

Genomsnitt och index

Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder och används som ett gemensamt riktmärke vid prissättning av finansiella kontrakt. För att värna om ett gott förtroende för svenska referensräntor vill Riksbankens se en övergång till den transaktionsbaserade referensräntan Swestr från den traditionella interbankräntan Stibor. Riksbanken anser att marknadsaktörerna i närtid bör sluta använda Stibor på dess kortaste löptid och i stället använda Swestr. På längre sikt anser Riksbanken att Stibor bör upphöra på samtliga löptider. En övergång behöver ske på ett ordnat sätt, och är därför ett mångårigt utvecklingsprojekt. Riksbanken kommer att vara aktiv i, och stödja, en sådan övergång.

Den testperiod för Swestr som pågått sedan januari 2021 har nu avslutats och Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt.

Svar på vanliga frågor om Swestr och referensräntor

När ska det vara möjligt att börja använda Swestr även för längre räntebindningsperioder?

Riksbanken tillhandahåller med början i oktober 2021 genomsnittsräntor och index baserat på Swestr. Dessa gör det möjligt att använda Swestr för längre räntebindningstider och kan underlätta administrationen av finansiella kontrakt som refererar till Swestr.

Genomsnittsräntorna kommer endast att baseras på de Swestr-noteringar som har värdedag 1 september 2021 eller senare. De kommer därför tillhandahållas först när det finns tillräckligt mycket information för att beräkna genomsnittet för respektive period. Den 1 mars 2022 kommer således den längsta genomsnittsräntan, som är för tidsperioden sex månader, att börja tillhandahållas.

Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publicerades den 2 september 2021.

Läs mer om Genomsnittsräntor och index för Swestr

Vad är Swestr?

Swestr (Swedish krona Short Term Rate) är en ny referensränta som beräknas och publiceras av Riksbanken. Referensräntor fyller en viktig funktion i det finansiella systemet i Sverige och i andra länder. Referensräntor används som ett gemensamt riktmärke, eller ett basvärde, vid prissättning av finansiella kontrakt som räntederivat, valutaderivat och räntebärande värdepapper. Referensräntor används även vid prissättning av lån med rörlig ränta, i Sverige främst vid lån till företag.

Swestr är en transaktionsbaserad referensränta på den kortaste löptiden. Det innebär att den baseras på transaktioner som genomförs i svenska kronor från affärsdagen till nästa bankdag, och som har rapporterats in till Riksbanken av stora aktörer på penningmarknaden. Transaktionerna sker mellan rapportören och banker, Riksgälden, finansiella institut eller icke-finansiella företag.

Läs mer om Swestr: Swestr | Sveriges Riksbank

Varför publicerar Riksbanken Swestr, en transaktionsbaserad referensränta?

I ljuset av den globala finanskris som bröt ut 2008 och den manipulation av referensräntan Libor som uppdagades 2012, skadades förtroendet för traditionella referensräntor. Det har gett upphov till ett omfattande internationellt arbete för att ta fram alternativa, transaktionsbaserade, referensräntor. Transaktionsbaserade referensräntor bygger på faktiska transaktioner, till skillnad från traditionella referensräntor som baserats på bankers bud eller bedömningar av räntan snarare än räntan på genomförda transaktioner.

I många länder har centralbankerna tagit på sig ansvaret för att ta fram dessa transaktionsbaserade referensräntor. I december 2019 beslutade även Riksbanken att ta på sig ett sådant ansvar att börja publicera den trasaktionsbaserade referensräntan Swestr (Swedish krona Short Term Rate). Därtill kan det stärka trovärdigheten för Swestr att det är Riksbanken, i egenskap av centralbank, som står bakom den. Riksbankens beslut att börja beräkna och publicera en ny referensränta föregicks också av en remiss, med positivt gensvar från de som svarade på remissen.

Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021 och som publicerades den 2 september 2021.

Fler frågor och svar
Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2021-09-02