E-kronapiloten – test av teknisk lösning för e-krona

Riksbanken har initierat ett pilotprojekt för att ta fram förslag till en teknisk lösning för en digital centralbankspeng, en e-krona, som kan fungera som ett komplement till kontanter. Pilotprojektets mål är att i testmiljö visa hur en e-krona skulle kunna se ut och fungera och användas av allmänheten.

Huvudsyftet med pilotprojektet är att Riksbanken ska öka sin kunskap om en centralbanksutgiven digital krona. Idag finns inget beslut om att ge ut en e-krona, hur en e-krona skulle se ut eller vilken teknik som i så fall ska användas.

Riksbanken driver pilotprojektet tillsammans med konsultföretaget Accenture för att gemensamt bygga en teknisk plattform för e-kronan. Projektet arbetar med att  i en isolerad testmiljö skapa en digital krona som är enkel och användarvänlig och samtidigt uppfyller höga krav gällande säkerhet och prestanda. I arbetet ingår också att jämföra den lösning som testas i pilotprojektet mot andra möjliga lösningar för en eventuell e-krona. Piloten bedriver även arbete för att utreda vilken juridisk status och roll en eventuell e-krona skulle kunna ha.

E-kronapilotens tekniska lösning

Den tekniska lösningen baseras på Distribuerad Ledger Technology (DLT), en form av blockkedjeteknik. E-kronorna i den testade lösningen representeras av digitala värdeenheter, så kallade tokens, i ett distribuerat nätverk baserat på en typ av blockkedjeteknik på företaget R3:s Cordaplattform. Lösningen bygger på att e-kronorna, likt de fysiska kontanterna, endast kan skapas och destrueras av Riksbanken. E-kronorna distribueras till, av Riksbanken godkända, deltagare i e-kronanätverket, exempelvis banker, som driver sina egna noder med möjlighet att beställa och distribuera e-kronor till allmänheten.

Slutanvändarna får möjlighet att skaffa e-kronor genom att öppna digitala plånböcker hos sin deltagare, exempelvis en bank. Den digitala plånboken kopplas mot ett betalinstrument, som till exempel en mobilapp, som slutanvändaren kan använda för att växla till sig e-kronor hos deltagare i nätverket mot bankpengar på konto samt utföra och ta emot transaktioner. Användaren ska också kunna göra betalningar genom så kallade wearables, som smarta klockor och kort.

Konceptuell bild över arkitekturen av e-kronanätverket

En konceptuell bild över arkitekturen av e-kronanätverket i den testade lösningen redovisas nedan. Den tokenbaserade lösningen erbjuder olika möjligheter för en e-krona, men den nya tekniken reser också en del frågor som behöver utredas ytterligare. I rapporten E-kronapiloten etapp 1 beskrivs och analyseras den tekniska lösning närmre samt även de legala utredningar som gjorts av lösningen. Detta arbete har fortsatt i etapp 2.

Transaktioner inom nätverket sker genom noder som drivs av Riksbanken och utvalda deltagare.

Transaktioner inom nätverket sker genom noder som drivs av Riksbanken och utvalda deltagare. 1: Riksbankens nod, 2: Notarinoden, 3: Deltagarnas noder, 4: Slutanvändarna.

Siffror till webben

Riksbankens nod

Riksbanken skapar och destruerar e-kronorna som representeras av tokens.

Siffror till webben

Notarienoden

En teknisk funktion som drivs av Riksbanken. Den kontrollerar att en token inte har använts tidigare.

Siffror till webben

Deltagarnas noder

Deltagarna, exempelvis banker och betaltjänstleverantörer, driver sina egna noder och kontrollerar äktheten i en token.

Siffror till webben

Slutanvändarna

Insättning/uttag görs med hjälp av digitala plånböcker, kopplade till exempelvis ett kort eller en mobilapp.

Kort video om e-kronapiloten - så fungerar den tekniska lösningen som nu testats

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2021-04-06