Guld- och valutareserven
Riksbanken har en guld- och valutareserv, precis som de flesta andra centralbanker. I första hand ska den säkerställa att Riksbanken kan genomföra penningpolitiken och upprätthålla den finansiella stabiliteten.
Som centralbank har Riksbanken i princip obegränsade möjligheter att vid behov öka mängden svenska kronor. Däremot finns inte samma möjligheter när det gäller utländsk valuta. Därför har Riksbanken, liksom de flesta andra centralbanker, en guld- och valutareserv. Guld- och valutareserven ska användas för att ge tillfälligt likviditetsstöd i utländsk valuta till banker verksamma i Sverige, intervenera på valutamarknaden och uppfylla Sveriges del i IMF:s internationella långivning.
Guld- och valutareserven kan mildra effekterna av en kris
Riskerna i det svenska finansiella systemet har successivt ökat. Detta beror på att de svenska bankerna har vuxit kraftigt. Banksektorn har alltså blivit stor i förhållande till den svenska ekonomin, vilket innebär att en finansiell kris kan bli mycket kostsam för svenska hushåll och företag. Dessutom har bankerna blivit allt mer beroende av att ha tillgång till utländsk valuta eftersom de ökat sin verksamhet i andra länder.
Tack vare guld- och valutareserven kan Riksbanken, i ett krisläge, erbjuda bankerna lån i utländsk valuta. På så sätt kan man mildra effekterna av en finansiell kris och förhindra att den sprider sig till samhället i övrigt.
Likvida och Säkra tillgångar
För att Riksbanken ska kunna hålla en hög beredskap måste tillgångarna i guld- och valutareserven ha god likviditet; de ska alltså med kort varsel kunna omvandlas till likvida medel. Därför innehåller valutareserven huvudsakligen sådana valutor som kan behövas för likviditetsstöd och sådana tillgångar som går snabbt att omvandla till likvida medel. Tillgångarna måste också hålla en hög säkerhet, vilket begränsar möjligheterna att ta risker i förvaltningen. Därför innehåller valutareserven huvudsakligen statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Det är också viktigt att guld- och valutareserven är tillräckligt stor så att Riksbanken kan möta sina åtaganden.
Regelverk för tillgångsförvaltningen
Utgångspunkten för Riksbankens tillgångsförvaltning är de generella principer som anges i riksbankslagen. Där framgår att Riksbanken ska förvalta sina tillgångar i syfte att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter och generera tillräcklig avkastning för att finansiera sin verksamhet. Tillgångarna i valutareserven ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på ovanstående krav.
Riksbanken har sedan ett internt regelverk i form av en finansiell risk- och investeringspolicy som utgör ett övergripande ramverk för investeringar och hantering av finansiella risker som uppstår i förvaltningen. Denna policy kompletteras av en regel för guld- och valutareserven som reglerar förvaltningen mer i detalj.
Svar på vanliga frågor om guld- och valutareserven
Varför äger Riksbanken guld?
Riksbanken äger guld, precis som många andra centralbanker. Riksbankens guldreserv är till stor del en kvarleva från den tiden då Riksbanken var skyldig att lösa in sedlar och mynt mot guld. Numera är guldet en finansiell tillgång som i likhet med valutareserven syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag. Guldet kan bland annat användas till att finansiera likviditetsstöd eller göra valutainterventioner, alltså köpa kronor i syfte att påverka växelkursen.
Läs mer om guldreserven på Riksbankens webbplats
Varför en guld- och valutareserv?
Guld- och valutareserven har vi för att säkerställa att vi kan fullgöra våra uppdrag när det gäller att ge likviditetsstöd till banker, vid behov intervenera på valutamarknaden och fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning. Dessutom ska Riksbankens finansiella tillgångsförvaltning, inklusive valutareserven, generera tillräcklig avkastning för att finansiera Riksbankens verksamhet.
Dessa åtaganden ställer stora krav på hur guld- och valutareserven förvaltas. Det är direktionen som beslutar hur valutareservens sammansättning ska se ut och hur tillgångarna ska fördelas över olika valutor. Vi har valt att huvudsakligen placera valutareserven i de valutor i vilka likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel.
Här kan du läsa mer om Riksbankens guld- och valutareserv.
Vem bestämmer guldets värde?
Guld är en råvara som handlas på en marknad och värdet bestäms av utbud och efterfrågan.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)