Guld- och valutareserven
Riksbanken har en guld- och valutareserv, precis som de flesta andra centralbanker. I första hand ska den säkerställa att Riksbanken kan genomföra penningpolitiken och upprätthålla den finansiella stabiliteten. Riksbankens guld- och valutareserv är värd ungefär 460 miljarder svenska kronor.
Som centralbank har Riksbanken i princip obegränsade möjligheter att vid behov öka mängden svenska kronor. Men för att kunna ge likviditetsstöd i utländsk valuta behövs en guld- och valutareserv.
Guld- och valutareserven ger Riksbanken möjlighet att köpa och sälja valuta i penning- och valutapolitiskt syfte samt beredskap att förse det finansiella systemet med likviditet i utländsk valuta. Dessutom gör den att Riksbanken kan uppfylla olika internationella åtaganden, till exempel gentemot IMF och andra centralbanker.
Guld- och valutareserven kan mildra effekterna av en kris
Riskerna i det svenska finansiella systemet har successivt ökat. Detta beror på att de svenska bankerna har vuxit kraftigt. Banksektorn har alltså blivit stor i förhållande till den svenska ekonomin, vilket innebär att en finansiell kris kan bli mycket kostsam för svenska hushåll och företag. Dessutom har bankerna blivit allt mer beroende av att ha tillgång till utländsk valuta eftersom de ökat sin verksamhet i andra länder.
Tack vare guld- och valutareserven kan Riksbanken, i ett krisläge, erbjuda bankerna lån i utländsk valuta. På så sätt kan man mildra effekterna av en finansiell kris och förhindra att den sprider sig till samhället i övrigt.
Säkra tillgångar med god avkastning
För att Riksbanken ska kunna hålla en hög beredskap måste tillgångarna i guld- och valutareserven ha god likviditet; de ska alltså med mycket kort varsel kunna omvandlas till likvida medel. Därför innehåller till exempel valutareserven huvudsakligen sådana valutor som kan behövas för likviditetsstöd och sådana tillgångar som går snabbt att omvandla till likvida medel. Tillgångarna måste också hålla en hög säkerhet, vilket begränsar möjligheterna att ta risker i investeringarna. Därför innehåller valutareserven huvudsakligen statsobligationer utgivna av stater med hög kreditvärdighet. Förutsatt att valutareserven uppfyller de krav på beredskap som Riksbankens åtaganden medför ska Riksbanken också ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i förvaltningen av valutareserven. Det är också viktigt att guld- och valutareserven är tillräckligt stor så att Riksbanken kan möta sina åtaganden.
Regelverk för tillgångsförvaltningen
Riksbanken har ett regelverk för tillgångsförvaltningen: en finansiell risk- och investeringspolicy samt de regler som följer av policyn. Där sätter direktionen genom årliga beslut ramarna för hur guld- och valutareserven ska vara sammansatt och vilka risker som får tas i förvaltningen. Där framgår också hur Riksbanken ska identifiera, mäta, hantera, följa upp och rapportera dessa risker.
Svar på vanliga frågor om guld- och valutareserven
Varför äger Riksbanken guld?
Riksbanken äger guld, precis som många andra centralbanker. Riksbankens guldreserv är till stor del en kvarleva från den tiden då Riksbanken var skyldig att lösa in sedlar och mynt mot guld. Numera är guldet en finansiell tillgång som i likhet med valutareserven syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag. Guldet kan bland annat användas till att finansiera likviditetsstöd eller göra valutainterventioner, alltså köpa kronor i syfte att påverka växelkursen.
Läs mer om guldreserven på Riksbankens webbplats
Varför en guld- och valutareserv?
Guld- och valutareserven har vi för att säkerställa att vi kan fullgöra våra uppdrag när det gäller att ge likviditetsstöd till banker, fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning och att vid behov intervenera på valutamarknaden. Dessutom ska Riksbankens finansiella tillgångsförvaltning, inklusive valutareserven, generera tillräcklig avkastning för att finansiera Riksbankens verksamhet.
Dessa åtaganden ställer stora krav på hur guld- och valutareserven förvaltas. Det är direktionen som beslutar hur valutareservens sammansättning ska se ut och hur tillgångarna ska fördelas över olika valutor. Vi har valt att huvudsakligen placera valutareserven i de valutor i vilka likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel.
Här kan du läsa mer om Riksbankens guld- och valutareserv.
Vem bestämmer guldets värde?
Guld är en råvara som handlas på en marknad och värdet bestäms av utbud och efterfrågan.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)