Harmonisering av den finansiella infrastrukturen

Harmonisering minskar skillnaderna mellan olika länder

Harmonisering innebär att man minimerar skillnaderna mellan hur man gör i olika länder. Det finns olika sätt att göra detta, men ett sätt är att man kommer överens om så kallade standarder som i detalj beskriver hur olika processer ska gå till. När betalningar och transaktioner med finansiella instrument ska genomföras sänds det information mellan finansiella aktörer. För att detta informationsutbyte ska fungera effektivt och säkert är det en fördel om informationen är organiserad på samma sätt och innehåller samma typ av data. Det har tagits många initiativ inom det finansiella systemet i Europa de senaste 10 till 15 åren, från både privat och offentligt håll, för att harmonisera regelverk samt harmonisera processer och standardisera meddelandeformat. Exempel på harmonisering genom reglering är de europeiska regleringarna European Market Infrastructure Regulation (EMIR) och Central Securities Depository Regulation (CSDR). Dessa regleringar medför lika krav för finansiella infrastruktursystem i olika europeiska länder.

Harmonisering underlättar gränsöverskridande aktivitet

Harmonisering av den svenska finansiella infrastrukturens processer och meddelandeformat till europeiska standarder är en viktig del för att det svenska finansiella systemet ska fortsätta fungera effektivt och säkert. Harmonisering underlättar också gränsöverskridande aktivitet, eftersom man då gör på samma sätt i olika länder. Det är en fördel som både svenska och utländska aktörer kan dra nytta av. När processerna inte är harmoniserade, det vill säga att de skiljer sig åt mellan olika länder, innebär det att aktörer som vill bedriva gränsöverskridande aktivitet måste anpassa processer och system utifrån de olika länderna. Det är dyrt och kräver en större arbetsinsats. Det medför också högre operationella risker. För mindre aktörer kan det innebära att de har svårt att bedriva verksamhet i flera länder eftersom det blir för dyrt.

Riksbankens del i harmoniseringsarbetet inom finansiell infrastruktur

Riksbanken deltar aktivt i harmoniseringsarbetet som rör finansiell infrastruktur på den svenska marknaden. Bland annat arbetade Riksbanken under 2020 tillsammans med den svenska värdepappersmarknadens aktörer och intressenter med ett forum vid namn Coordination forum for Swedish Post-trade Harmonisation. Forumets uppdrag var att ta fram en plan för hur den svenska värdepappersmarknadens post trade-processer ska harmoniseras till europeiska standarder. Forumet upphörde när harmoniseringsplanen var framtagen. Arbetet med implementeringen av planen följs istället upp i en grupp vid namn Swedish National Stakeholder Group (NSG) som etablerades i juni 2021.

Därtill är Riksbankens kommande anslutning till den europeiska centralbankens plattform för omedelbara betalningar, Target Instant Payment Settlement (TIPS), ett viktigt led i Riksbankens harmoniseringsarbete. Riksbanken ingick under 2020 avtal med eurosystemet om att använda TIPS-plattformen. Under 2021 fattade Riksbankens direktion inriktningsbeslut om att använda Eurosystemets tekniska plattformar för avveckling av betalningar respektive värdepapper i svenska kronor, TARGET2 och TARGET2-Securities (T2S).

National Stakeholders Groups utgör länkar mellan lokala marknader och Eurosystemet

NSG:er utgör normen för hur europeiska länder koordinerar och följer upp sitt nationella arbete med standarder inom värdepappersmarknadens post trade-område. Alla marknader som använder T2S-plattformen har en NSG, men det finns också NSG:er i andra europeiska marknader.

NSG:erna utgör en länk mellan lokala intressenter och relevanta forum inom Eurosystemet, bland annat Advisory group on Market Infrastructures for Securities and Collateral (AMI-SeCo). Det gör det möjligt för marknadsdeltagarna att lyfta frågor som är relevanta för den lokala marknaden.

I den svenska NSG:n deltar intressenter och aktörer från den svenska värdepappersmarknaden. Riksbanken tillhandahåller ordförandeskap och sekretariat för gruppen. Den svenska NSG:ns huvudfokus under de kommande åren kommer att vara harmoniseringsplanen. NSG:n medför även en högre grad av delaktighet från den svenska marknaden i det europeiska harmoniseringsarbetet framöver.