Klimatavtrycket för Riksbankens valutareserv
Riksbanken beräknar och redovisar koldioxidavtrycket för sitt innehav av obligationer utgivna av länder och regioner som ingår i valutareserven. Syftet är att öka transparensen och förståelsen för klimatrelaterade finansiella risker samt att möjliggöra bättre jämförelser över tid och mellan portföljer. Sedan 2019 har Riksbanken integrerat hållbarhetshänsyn i förvaltningen av sina utländska tillgångar och investerar endast i obligationer från länder som anslutit sig till Parisavtalet. Samtidigt kräver Riksbankens beredskap att reserven innehåller de valutor som behövs för att fullgöra sina uppgifter även vid en kris.
Från och med 2025 utökar Riksbanken rapporteringen av valutareservens för att stärka transparensen och främja jämförbarheten. Denna utökade rapportering ger en mer detaljerad bild av klimatavtrycket och hur det förändras över tid. Riksbanken tar hänsyn till hållbarhet i förvaltningen av de utländska tillgångarna i valutareserven, förutsatt att det inte inverkar negativt på målen för tillgångsförvaltningen eller principerna om hänsyn till Riksbankens uppgifter och förvaltning till en låg risk.
Hållbarhetsmärkta obligationer i valutareserven
Riksbankens valutareserv innehåller obligationer med olika hållbarhetsklassificeringar. Dessa obligationer är märkta enligt de riktlinjer som tillämpas av International Capital Market Association (ICMA) och omfattar gröna, sociala, hållbara och hållbarhetslänkade obligationer. Riksbanken har inget särskilt mål om att äga en viss andel av dessa obligationer, utan innehavet speglar främst marknadens utbud. Vid utgången av 2024 utgjorde obligationer med olika hållbarhetsklassificeringar 1,9 procent av valutareserven.
Hur mäts valutareservens koldioxidavtryck?
Riksbanken använder fyra olika mått för att mäta koldioxidpåverkan från innehavet av obligationer utgivna av stater och regioner i valutareserven:
- Portföljviktad koldioxidintensitet – Visar hur koldioxidintensiva de länder eller regioner som ingår i valutareserven är, beräknat i förhållande till deras ekonomiska aktivitet.
- Totala koldioxidutsläpp – Visar de sammanlagda utsläppen för länderna och regionerna.
- Koldioxidavtryck – Relaterar de totala utsläppen till det investerade beloppet.
- Koldioxidintensitet – Jämför valutareservens utsläpp med den samlade ekonomiska aktiviteten hos länderna och regionerna.
Valutareservens koldioxidavtryck
I tabellen redovisas valutareservens utsläpp enligt ovan beskrivna mått. Utfallet påverkas av Riksbankens innehav av statsobligationer i olika valutor och hur koldioxidintensiva de emitterande länderna är.
Utsläppsmått för Riksbankens valutareserv den 31 december 2024
Ton koldioxidekvivalenter per miljon amerikanska dollar
| Obligationer utgivna av länder och regioner | ||||
| Produktions- relaterade utsläpp exkl. markanvändning |
Produktions- relaterade utsläpp inkl. markanvändning |
Konsumtions- relaterade utsläpp |
Offentliga utsläpp | |
|---|---|---|---|---|
| Portföljviktad koldioxidintensitet | 217,2 | 195,2 | 18,1 | 227,4 |
| Totala koldioxidutsläpp | 8 877 264,4 | 7 978 073,2 | 10 722 278,2 | 1 448 694,6 |
| Koldioxidavtryck | 217,2 | 195,2 | 262,3 | 35,4 |
| Koldioxidintensitet | 217,2 | 195,2 | 17,9 | 212,0 |
Anm. I beräkningarna används utsläppsdata från 2021 i brist på nyare data. Produktionsrelaterade utsläpp rapporteras av länderna själva, medan data på konsumtionsrelaterade och offentliga utsläpp beräknas av dataleverantörerna Carbon4 Finance respektive ISS ESG. Alla utsläppsmått beräknas baserat på obligationernas nominella värden.
Källa: Carbon4 Finance, ISS ESG, UNFCCC, World Bank, Australian Bureau of Statistics, Statistics Canada och Riksbankens egna beräkningar.
Diagrammet nedan visar utvecklingen av den portföljviktade koldioxidintensiteten 2021 till 2024. Utvecklingen påverkas främst av sammansättningen av valutareserven samt förändringar i koldioxidintensiteten för länderna och regionerna vars obligationer Riksbanken äger.
Portföljviktad koldioxidintensitet över tid
Ton koldioxidekvivalenter per miljon amerikanska dollar
Diagram: Portföljviktad koldioxidintensitet över tid
Anm. I beräkningarna används utsläppsdata från 2021 i brist på nyare data. Diagrammet visar den portföljviktade koldioxidintensiteten baserat på produktionsrelaterade utsläpp exklusive markanvändning.
Källa: ISS ESG, UNFCCC, World Bank, Australian Bureau of Statistics, Statistics Canada och Riksbankens egna beräkningar.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)