Historisk tidslinje

Sveriges riksbank, eller Riksbanken som den kallas i dagligt tal, är världens äldsta centralbank. Riksbanken har en 350 år lång historia att berätta.

Bildkällor till tidslinjen nedan: Dagens Nyheter, Margaret Thatcher Foundation, Kungl. Myntkabinettet, Nationalmuseum, Stadsmuseet i Stockholm, Shutterstock, Sveriges Television, Tumba bruksmuseum, UN/DPI/TT och Wikipedia. 

  • Rikskansler Axel Oxenstierna

    1619 - En bank i varje stad

    För att råda bot på bristen på mynt föreslår rikskansler Axel Oxenstierna att det ska finnas en bank i varje stad. Det ska få pengarna att cirkulera snabbare och stimulera handeln.

    Axel Oxenstierna
  • 1624 - Kopparmyntfot införs

    De första mynten i koppar präglas när Sverige inför kopparmyntfot 1624. Anledningen är brist på silver och guld på grund av alla långvariga krig, och en vilja att hålla uppe priset på koppar, som var Sveriges viktigaste exportvara.

    Kopparmyntfot införs
  • Ett av världens största plåtmynt

    1644 - Världens största mynt

    Under 1630- och 1640-talen ökade produktionen i Falu koppargruva markant och för att hålla kopparpriset uppe bestämdes att stora plåtmynt av koppar skulle börja tillverkas. De största väger 19,7 kg och är världens största mynt.

    Världens största mynt
  • Johan Palmstruchs vapen

    1656 - Sveriges första bank

    Johan Palmstruch startar Sveriges första bank, Stockholms Banco. Karl X Gustav betonar bankens betydelse för att värna penningvärdet.

    Sveriges första bank
  • Kreditivsedel

    1661 - Premiär för sedlar i Europa

    Stockholms Banco ger ut de första riktiga sedlarna i Europa. Det blir stor succé men det hela slutar med en bankkrasch.

    Premiär för sedlar i Europa
    Axel Oxenstiernas palats vid Storkyrkobrinken i Gamla stan i Stockholm

    1668 - Sveriges riksbank grundas

    Riksens Ständers Bank, idag Sveriges riksbank, grundas ur spillrorna av Stockholms Banco. Världens äldsta centralbank är född. Den flyttar in i Axel Oxenstiernas palats i Gamla stan.

    Sveriges riksbank grundas
  • Riksbankens första egna hus vid Järntorget i Gamla stan i Stockholm

    1680 - Första egna huset

    Riksens Ständers Bank (Riksbanken) flyttar in i Södra Bankohuset på Järntorget i Gamla stan. Huset, som fortfarande finns kvar, är ritat av Tessin d ä.

    Första egna huset
    Karl XI

    1689 - Enväldets makt över banken

    Karl XI inför envälde och bestämmer att kungamakten ska ha sista ordet i alla frågor. Även när det gäller Riksens Ständers Bank (Riksbanken).

    Enväldets makt över banken
  • Transportsedel

    1701 - Transportsedlar ges ut

    Föregångaren till våra moderna pengar. När en affär görs skrivs sedeln över, transporteras, till sin nya ägare.

    Transportsedlar ges ut
    Slaget vid Poltava

    1709 - Krigsnederlag skapar bankkris

    När krigen går bra sätter många människor in pengar på Riksens Ständers Bank, (Riksbanken). Men när de efter nederlaget i Poltava vill ha tillbaka dem finns inga att få. Banken fryser helt enkelt insättarnas konton.

    Krigsnederlag skapar bankkris
  • Exempel på nödmynt

    1715 - Nödmynt betalar krigen

    Under Karl XII:s regeringstid kostar krigen mycket pengar. Därför ges över 40 miljoner nödmynt ut. De runda kopparslantarna har olika inskrifter som "Jupiter", "Mars" och "Flink och färdig".

    Nödmynt betalar krigen
  • 1738 - Ny politik skapar inflation

    När Hattarna tar över makten är det slut på den försiktiga ekonomiska politik som förts under lång tid. Den nya politiken gör att inflationen skjuter i höjden.

    Ny politik skapar inflation
  • Äldre exteriör bild från Tumba bruk

    1755 - Tumba bruk grundas

    Riksbanken vill sätta stopp för falska sedlar. Ett sätt är att tillverka papper som är svårt att kopiera. Därför startar banken Tumba pappersbruk.

    Tumba bruk grundas
    Varningstext på sedel

    1759 - Sedelefterapare döms till döden

    Susanna Ekström och Ingeborg Jönsdotter, två kvinnliga sedelförfalskare, eller sedelefterapare som de kallas, döms till döden för förfalskning och utprångling av sedlar.

    Sedelefterapare döms till döden
  • 1766 - Mössorna skapar deflation

    Mössorna tar över makten från Hattarna och ger bankofullmäktige i uppdrag att återställa penningvärdet till det som gällde 30 år tidigare. Det leder till en svår deflationskris.

    Mössorna skapar deflation
  • Carl Michael Bellman

    1770 - Billigare sprit

    I Fredmans epistel n:o 24 hyllar skalden Carl Michael Bellman deflationen eftersom brännvinet blir billigt. Usla tider! Vad det lider, bara kursen nederslås, bättre pris på brännvin fås...

    Billigare sprit
    Johan Liljencrantz

    1776 - Många myntslag blir ett

    Under 1700-talet finns många olika mynt och förfalskningar är vanliga. Därför gör Johan Liljencrantz, Gustav III:s finansminister, en myntreglering så att det bara blir ett mynt kvar, riksdalern. Samtidigt stabiliserades penningvärdet.

    Många myntslag blir ett
  • Skylt med Riksgäldens logga på

    1789 - Riksgäldskontoret grundas

    Riksgäldskontoret skapas för att hantera statsskulden och finansiera kriget mot Ryssland. Riksgälden ger ut obligationer mot ränta och dessa börjar snabbt användas som sedlar.

    Riksgäldskontoret grundas
  • Kapten Johan Anckaström kedjad i halsring

    1792 - Anckarström skjuter kungen

    Gustav III mördas av en låntagare som förlorat mycket pengar på kungens manipulationer med penningvärdet.

    Anckarström skjuter kungen
  • Riksbankens kontor i Göteborg

    1824 - Första lokalkontoret startar

    För att underlätta hanteringen av kontanter och lån startar Riksbanken avdelningskontor i Göteborg, och strax därefter i Malmö.

    Första lokalkontoret startar
  • Sedel utgiven av Stockholms Enskilda Bank

    1831 - Privatbanker ger ut egna sedlar

    Svenska affärsbanker börjar åter växa fram och först är Skånska privatbanken i Ystad. Banken rätt att ge ut sedlar på vissa villkor. Trettio andra banker följde efter.

    Privatbanker ger ut egna sedlar
    Karl XIV Johan till häst

    1834 - Silvermyntfoten återinförs

    Många tidigare försök hade gjorts för att få ett stabilt penningvärde genom att sedlar skulle kunna lösas in mot silver. Först under Karl XIV Johan lyckas man med detta.

    Silvermyntfoten återinförs
    En av de första moderna sedlarna

    1835 - De första moderna sedlarna

    Sverige får sina första sedlar av modernt utseende. De har liggande format, är tryckta på färgat papper och pryddes av figurer och andra utsmyckningar.

    De första moderna sedlarna
  • 1855 - Vi räknar med decimaler

    Decimalsystemet införs för mynten och vi får ett istället för två parallella myntsystem. Istället för riksdaler banco och riksdaler riksgälds får vi riksdaler riksmynt som delas in i 100 öre.

    Vi räknar med decimaler
  • Skylt utanför Brobykontoret, Sveriges riksbank

    1867 - Riksbanken döps om

    När ståndsriksdagen avskaffas 1866 kan Riksbanken inte längre heta Riksens Ständers Bank. Det nya namnet blir Sveriges riksbank.

    Riksbanken döps om
  • Sedel där man ser att det står krona

    1873 - Sverige får kronan

    När guldmyntfoten införs får den nya myntenheten namnet krona.

    Sverige får kronan
  • Interiör Barings bank

    1890 - Diskontot används för första gången

    Bankfirman Barings Brothers utlöser en internationell finanskris efter misslyckade spekulationer. För första gången använder Riksbanken den tidens styrränta, diskontot, för att kyla ned den starka efterfrågan på utländsk valuta.

    Diskontot används för första gången
  • Karl Langenskiöld

    1901 - Karl Langenskiöld blir riksbankschef

    Langenskiöld deltar i arbetet med att ge Riksbanken monopol på sedelutgivning 1897. Han får mycket uppskattning och det bidrar till att han utses till riksbankschef.

    Karl Langenskiöld blir riksbankschef
    Sedelräkning på Riksbankens sedelkontor vid Järntorget 17 juni 1904.

    1904 - Ensamrätt att ge ut sedlar

    Fram till 1904 har affärsbankerna haft rätt att ge ut sedlar. Nu får Riksbanken ensamrätt.

    Ensamrätt att ge ut sedlar
    Riksbanken flyttar till Helgeandsholmen

    1906 - Riksbanken flyttar till Helgeandsholmen

    Nu går flytten från Järntorget till de nya lokalerna i det som senare skulle bli riksdagshuset.

    1907 - Finanskris reds ut

    En finanskris bryter ut i USA. Den sprider sig snabbt till Europa och Sverige. Riksbanken agerar för första gången som en modern centralbank och reder ut krisen.

    Finanskris reds ut
  • Bild från första världskriget

    1914 - Guldmyntfoten havererar

    Efter första världskrigets utbrott lämnar de flesta länderna guldmyntfoten. Växelkurserna flyter mot varandra och inflationen ökar kraftigt. Eftersom diskontot inte höjs i takt med inflationen får spekulationsekonomin näring. Det driver upp inflationen.

    Guldmyntfoten havererar
  • 1920 - Stark deflation efter kriget

    Krigsslutet innebär att utlandets goda efterfrågan på svenska produkter försvinner med en förödande deflation och ekonomisk kris som följd.

    Stark deflation efter kriget
    Man sopar skräpig banklokal

    1929 - Börskrasch på Wall Street

    Den 24 oktober 1929 kraschar börsen på Wall Street i New York. Händelsen markerar slutet på "det glada 20-talet" och blev inledningen till en global depression. Riksbanken leds av Ivar Rooth.

    Börskrasch på Wall Street
  • 1931 - Först i världen med prisstabilitetsmål

    Efter spekulation mot kronan övergav Sverige guldmyntfoten. Växelkursen blev rörlig,
    men för att skydda den inhemska köpkraften fick Riksbanken som första centralbank i världen ett prisstabilitetsmål som norm för penningpolitiken.

    Först i världen med prisstabilitetsmål
    Värdepapper från aktiebolaget Kreuger & Toll

    1932 - Kreugerkraschen

    Ivar Kreugers enorma finansimperium faller samman i efterdyningarna av kraschen på Wall Street. Trots enorma krediter från svenska banker och Riksbanken förmår han inte ordna upp sina affärer och begår självmord i Paris.

    Kreugerkraschen
    Bild från andra världskriget

    1939 - Kronan knyts till dollarn

    Några dagar före krigsutbrottet knyter Sverige kronan till dollarn i stället för pundet.

    Kronan knyts till dollarn
  • Dag Hammarskjöld framför FN-skrapan

    1941 - Viktig roll för Hammarskjöld

    Dag Hammarskjöld har ett stort inflytande över samordningen av finans- och penningpolitiken. Både som statssekreterare i Finansdepartementet och ordförande i riksbanksfullmäktige. Senare blir han FN:s förste och hittills ende svenska generalsekreterare.

    Viktig roll för Hammarskjöld

    1944 - Penningpolitiken underordnas

    Jämfört med första världskriget är den ekonomiska politiken under det andra världskriget framgångsrik. Regeringens politik inriktas på att hålla räntorna nere. Riksbankens
    självständighet begränsas.

    Penningpolitiken underordnas
  • Dollarsedlar och guld

    1951 - Internationella engagemang och ökade regleringar

    Sverige ansluter sig till Internationella valutafonden och Världsbanken. Nya regleringar gör att Riksbanken styr affärsbankerna med hård hand.

    Internationella engagemang och ökade regleringar
    Per Åsbrink

    1955 - Per Åsbrink blir riksbankschef

    När Per Åsbrink tillträder för Sverige en lågräntepolitik. Det förändras när han driver igenom räntekuppen 1957. Under Åsbrink instiftas även en jubileumsfond i bankens namn samt Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

    Per Åsbrink blir riksbankschef

    1957 - Räntekuppen

    Utan att informera regeringen i förväg, höjer Riksbanken räntan med en hel procentenhet från 4 till 5 procent. Beslutet vållar het politisk debatt, men innebär slutet på lågräntepolitiken.

    Räntekuppen
  • 1968 - Riksbanken firar 300 år och priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftas

    Riksbanken firar 300-årsjubileum och ger en donation till Nobelstiftelsen. Donationen används till ett årligt pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

    Riksbanken firar 300 år och priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftas
  • Riksbankens hus på Brunkebergstorg

    1970 - Riksbankshuset börjar byggas

    Det tar sex år innan huset som ritats av arkitekten Peter Celsing blir klart. Den 8 april 1976 är det dags att flytta in i den svarta granitbyggnaden vid Brunkebergstorg i Stockholm.

    Riksbankshuset börjar byggas
    Bensinstation med skylt: Pumps closed

    1973 - Bretton Woods går i graven

    1973 är ett händelserikt år. Efterkrigstidens internationella valutasamarbete Bretton Woods går i graven och Sverige ansluter sig till valutaormen, Europeiska Gemenskapens, EG:s, valutasamarbete.

    Bretton Woods går i graven

    1976 - Devalveringsvågen inleds

    I Europa försöker staterna inrätta nya växelkursarrangemang sinsemellan. Sverige deltar i försöken, men under trycket av försämrad konkurrenskraft devalveras kronan upprepade gånger från 1976 och framåt.

    Devalveringsvågen inleds
    Lars Wohlin

    1979 - Lars Wohlin blir riksbankschef

    Wohlin kliver in med ett starkt inflytande över den ekonomiska politiken. Han möts av utmaningar i form av den devalveringsvåg som råder under hans tid.

  • Bengt Dennis

    1982 - Bengt Dennis blir riksbankschef

    Under Bengt Dennis höjs marginalräntan under ett par dagar 1992 till 500 procent. Den fasta växelkursen ersätts med en flytande. Dennis hanterar även en finans- och bankkris och inför Riksbankens inflationsmål.

    Bengt Dennis blir riksbankschef

    1982 - Intervju med Bengt Dennis

    Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.

    Margaret Thatcher

    1985 - Novemberrevolutionen

    Finansmarknadens internationalisering gör att allt fler länder under 1970- och 1980-talen mjukar upp sina finansmarknadsregleringar. Sverige håller emot länge, men 1985 börjar regleringarna monteras ned.

    Novemberrevolutionen
  • 1991 - Kronan knyts till ecun

    Den 17 maj 1991 beslutar Riksbanken att knyta kronan till den europeiska valutaenheten ecu. Kopplingen är ensidig. Det finns ingen överenskommelse med EG-länderna eller någon internationell förpliktelse att hålla en viss växelkurs. Till en början verkar ecu-anknytningen åstadkomma ett ökat förtroende för den svenska kronan, men det är bara temporärt.

    Kronan knyts till ecun
    Löpsedel från Dagens Nyheter från 1992 (Foto: Dagens Nyheter)

    1992 - Räntan 500 % - Kronan flyter

    Under hösten 1992 höjer Riksbanken räntan till 500 procent för att försvara kronan. Försvaret lyckas inte och kronkursen släpps fri.

    Räntan 500 % - Kronan flyter
    Inflationsmål 2 procent

    1993 - Riksbanken fastställer inflationsmål

    Med rörlig växelkurs är prisstabilitet det övergripande målet för penningpolitiken. Riksbanken preciserar målet till 2 procents inflation med ett toleransintervall på +/– 1 procentenhet.

    Riksbanken fastställer inflationsmål
    Urban Bäckström

    1994 - Urban Bäckström blir riksbankschef

    När Urban Bäckström blir riksbankschef har det finansiella systemet börjat återhämta sig efter finanskrisen. Riksbanken blir formellt självständig. Sverige går med i EU och förberedelserna för ett eventuellt inträde i valutaunionen börjar.

    Urban Bäckström blir riksbankschef

    1994 - Intervju med Urban Bäckström

    Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.

    EU-flagga

    1995 - Sverige skriver under Maastrichtavtalet

    Efter folkomröstningen om EU-medlemskap skriver Sverige på Maastrichtavtalet. En viktig del i avtalet är att staterna förbinder sig att ge sina centralbanker en självständig ställning. Centralbankerna ska stå fria från politiskt inflytande och staten får inte låna i dem.

    Sverige skriver under Maastrichtavtalet
    Ordförandeklubba

    1999 - Ny lag ger Riksbanken mer självständighet

    Riksbankslagen ändras så att Riksbanken får en mer självständig roll. Bankens uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde lagfästs också. Dessutom ska Riksbanken främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

    Ny lag ger Riksbanken mer självständighet
  • Lars Heikensten

    2003 - Lars Heikensten blir riksbankschef

    Heikensten har åtta års erfarenhet av rollen som vice riksbankchef innan han blir chef för Riksbanken. Under sin tid hanterar han räntesänkningar och svensk folkomröstning om EMU.

    Lars Heikensten blir riksbankschef

    2003 - Intervju med Lars Heikensten

    Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.

    Riksbankschef Stefan Ingves

    2006 - Stefan Ingves blir riksbankschef

    Ingves är riksbankschef när direktionen tar det historiska beslutet att sänka reporäntan till noll 2014 för att sedan införa minusränta under 2015.

    Stefan Ingves blir riksbankschef

    2006 - Intervju med Stefan Ingves

    Som en del av Riksbankens 350-årsfirande intervjuades under 2018 fyra riksbankschefer om sin tid på banken.

    Exteriör från Lehman Brothers kontor

    2008 - Global finanskris

    När den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers går omkull leder det till en global finanskris, den värsta sedan 1930-talets depression. Sverige klarar sig förhållandevis bra.

    Global finanskris
  • 50-öring framsida

    2010 - Öre avskaffas som myntenhet

    Det sista svenska öresmyntet, 50-öringen i koppar upphör att gälla. Det innebär att 1 krona är lägsta myntvalör, men räkneenheten "öre" finns kvar.

    Öre avskaffas som myntenhet
    Reporäntan 0 procent

    2014 - Reporäntan sänks till 0 procent

    I oktober 2014 sänker Riksbanken reporäntan till 0 procent. Syftet är att öka efterfrågan i ekonomin och få upp inflationen. Det är en historisk händelse, aldrig tidigare under Riksbankens nästan 350-åriga historia har räntan varit så låg.

    Reporäntan sänks till 0 procent
    Susanne Eberstein, orförande i riksbanksfullmäktige

    2014 - Eberstein tar klubban

    Som första kvinna blir Susanne Eberstein ordförande i riksbanksfullmäktige.

    Eberstein tar klubban

    2015 - Negativ reporänta införs

    Den allt lägre inflationstakten leder till en rad sänkningar av reporäntan. I februari 2015 blir reporäntan för första gången negativ. Riksbanken börjar också köpa statsobligationer för att sänka det allmänna ränteläget i ekonomin.

    Negativ reporänta införs
    Mynt

    2016 - Nya sedlar och mynt

    Under 2015 och 2016 får Sverige en ny modern sedel- och myntserie. En ny valör, 200-kronorssedeln införs också. 2-kronan börjar ges ut igen. Sedlarna har nya säkerhetsdetaljer och mynten är mindre, lättare och nickelfria.

    Nya sedlar och mynt
    KPIF

    2017 - KPIF målvariabel för penningpolitiken

    Riksbankens direktion beslutar att byta målvariabel för penningpolitiken.

    KPIF målvariabel för penningpolitiken
    Logga för Riksbankens 350-årsjubileum

    2018 - Riksbanken fyller 350 år

    Riksbanken fyller 350 år. Det uppmärksammar vi med en rad aktiviteter. På så sätt vill vi sprida kunskap om Riksbankens roll i svensk ekonomi och om viktiga framtidsfrågor.

    Riksbanken fyller 350 år
    E-krona

    2019 - E-kronor utreds

    Användningen av sedlar och mynt minskar i samhället. Riksbanken beslutar om att ta fram ett förslag till teknisk lösning för kronor i elektronisk form, så kallade e-kronor.

    E-kronor utreds
  • Illustration Riksbankens åtgärder september 2020

    2020 - Åtgärder under coronapandemin

    Riksbanken vidtar ett stort antal åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av coronapandemin och stödja svensk ekonomi. 

    Riksbankens åtgärder under coronapandemin
    Swestr

    2021 - Swestr börjar publiceras

    Riksbanken börjar publicera Swestr (Swedish krona Short Term Rate) – en transaktionsbaserad referensränta.

    Swestr börjar publiceras
    Bild på ordförandeklubba

    2022 - Beslut om ny riksbankslag

    Riksdagen beslutar om en ny riksbankslag som träder i kraft den 1 januari 2023.

    Beslut om ny riksbankslag