1661 - Premiär för sedlar i Europa

Kreditivsedel

Stockholms Banco gav ut de första riktiga sedlarna i Europa. Det blev stor succé men det hela slutade med en bankkrasch.

Det var Johan Palmstruch, grundare av Stockholms Banco, Sveriges första bank, som gav ut sedlarna. Bakgrunden var att staten 1660 hade börjat prägla nya mynt med lägre vikt än de gamla. Det gjorde att många insättare ville ha tillbaka sina gamla tyngre mynt eftersom de hade högre metallvärde. Det blev rusning till banken. För att motverka detta började Palmstruch utfärda insättningsbevis. Det var ett papper som gav ägaren rätt att få ut det insatta beloppet i mynt.

Finessen med insättningsbevisen, som kallades kreditivsedlar, var att banken inte längre var beroende av att pengar sattes in för att kunna låna ut. Istället var det de nya bevisen som lämnades ut som lån från banken. De kunde användas för att köpa vad som helst och därmed var de första sedlarna i Europa uppfunna.

Det nya med Palmstruchs sedlar var just att de inte var kopplade till någon insättning. Istället byggde de på allmänhetens förtroende för att banken skulle betala sedelbeloppet i mynt när någon begärde det.

Sedlarna blev snabbt populära eftersom de var bekvämare att hantera än de tunga och otympliga mynten av koppar. De närmaste åren skrev banken ut fler och fler sedlar. Detta ledde till att de minskade i värde, det blev vad vi i dag kallar inflation. Allmänheten förlorade till slut förtroendet och många begärde att få växla in sedlarna. Men Stockholms Banco hade inte tillräckligt många mynt och började därför kräva tillbaka de lån man lämnat. Det slutade med en bankkrasch och många människor råkade i svårigheter.

Riksrådet – dåtidens regering – beslöt 1664 att lånen skulle betalas tillbaka och kreditivsedlarna drogs in. Palmstruch ställdes inför Svea Hovrätt och dömdes 1668 till döden för vanvård av banken. Han benådades men satt kvar i fängelse till 1670 och dog året därpå.