Utvärdering av penningpolitiken
Att Riksbanken är öppen och tydlig är viktigt både för att underlätta den demokratiska insynen och för att den penningpolitik Riksbanken bedriver ska bli effektiv. Riksbanken redovisar analyser, överväganden och beslut i bland annat beslutsunderlag, rapporter, pressmeddelanden, protokoll och tal. Riksdagens finansutskott granskar den förda penningpolitiken med utgångspunkt i det material som Riksbanken publicerar.
Riksdagens finansutskott granskar penningpolitiken
Riksbanken lyder under riksdagen och ska regelbundet eller på begäran lämna en redogörelse om penningpolitiken till riksdagens finansutskott. Som ett underlag för finansutskottets granskning sammanställer Riksbanken rapporten Redogörelse för penningpolitiken på våren. I denna beskrivs bland annat hur inflationen och realekonomin utvecklats under det gångna året, den penningpolitik Riksbanken har bedrivit och vilka överväganden Riksbanken då har gjort. Riksbanken publicerar också beslutsunderlag, Penningpolitiska rapporter eller uppdateringar samt protokoll i samband med sina penningpolitiska beslut. Direktionsledamöterna håller också tal där de presenterar sin syn på penningpolitiken och deltar regelbundet i utfrågningar om penningpolitiken i finansutskottet.
En gång per år publicerar finansutskottet ett betänkande där Riksbankens penningpolitik utvärderas, med störst fokus på det senaste året. Med jämna mellanrum ger finansutskottet också i uppdrag åt utländska ekonomer att granska den penningpolitik som bedrivits. Denna utvärdering publiceras i en större separat rapport. Hittills har detta skett med ungefär fem års mellanrum. Förutom granskningen av riksdagen följer också Riksrevisionen och riksbanksfullmäktige upp och utvärderar den förda penningpolitiken på olika sätt inom ramen för sina respektive uppdrag.
Vikten av öppenhet och tydlighet
Riksbanken ska enligt lagen utföra sina uppgifter på ett självständigt sätt. Det krävs därför att vi är öppna och tydliga och det ställs krav på att Riksbanken ska redogöra och informera om penningpolitiken för vår uppdragsgivare riksdagen och för allmänheten. Det gör att de får god insyn i hur Riksbanken resonerar när vi fattar våra beslut, vilket är viktigt utifrån ett demokratiskt perspektiv. Det blir också lättare att i efterskott utvärdera den politik Riksbanken har bedrivit.
Genom att Riksbanken är öppen och tydlig kan aktörerna i ekonomin lättare bilda sig en uppfattning om vilken penningpolitik som kommer att bedrivas i olika situationer. Penningpolitiken blir alltså lättare att förutse. Om förväntningarna i ekonomin ställer in sig på att Riksbanken kommer att agera på ett visst sätt så underlättar detta även för penningpolitiken. Om aktörerna i ekonomin exempelvis litar på att Riksbanken inte kommer att låta avvikelser från inflationsmålet bli stora och långvariga så kommer deras inflationsförväntningar på sikt att vara förankrade vid 2 procent. Eftersom dessa inflationsförväntningar ligger till grund för pris- och lönesättningen i ekonomin blir det lättare för Riksbanken att också hålla inflationen kring målet.
Riksbankens överväganden vid penningpolitiska beslut
Dagen efter ett penningpolitiskt möte publiceras Riksbankens penningpolitiska beslut, ett beslutsdokument och en penningpolitisk rapport eller uppdatering. Av dessa framgår Riksbankens penningpolitiska strategi, beslut som fattats, skälen för dem och Riksbankens bedömning av konjunktur- och inflationsutsikterna baserade på den utveckling för styrräntan som majoriteten av direktionen bedömer vara en väl avvägd penningpolitik. Ett pressmeddelande skickas också ut där det finns information om hur de enskilda ledamöterna röstade och motiveringar till eventuella reservationer. Cirka fem arbetsdagar efter mötet publicerar Riksbanken ett protokoll där det framgår hur de olika ledamöterna argumenterade på det penningpolitiska mötet.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)