Utvärdering av penningpolitiken

Riksbanken bygger förtroende för sitt arbete genom att underlätta den demokratiska insynen. Det innebär att vi öppet och tydligt redovisar våra analyser och beslut i bland annat rapporter, tal och pressmeddelanden. Två gånger per år granskar Riksdagen den förda penningpolitiken med utgångspunkt i det material som Riksbanken publicerar.

Riksdagen granskar penningpolitiken

Riksbanken lyder under riksdagen. Två gånger per år granskar finansutskottet den förda penningpolitiken. Till riksdagens utvärdering på våren sammanställer Riksbanken rapporten Redogörelse för penningpolitiken. I denna beskrivs bland annat hur inflationen och realekonomin utvecklats under det gångna året. På hösten ligger den penningpolitiska rapporten i oktober till grund för riksdagens utvärdering.

Vikten av öppenhet och tydlighet

För att Riksbanken ska upprätthålla ett gott förtroende för sitt arbete och för inflationsmålet krävs att det finns förståelse i samhället för Riksbankens funktion samt ett brett politiskt stöd för penningpolitiken. Genom Riksbankens öppenhet och tydlighet blir penningpolitiken lättare att förutse. Allmänheten kan enklare försäkra sig om att de penningpolitiska beslut som fattas verkligen syftar till att uppnå en låg och stabil inflation. På så sätt ökar trovärdigheten i inflationsmålet och det blir enklare att förankra inflationsförväntningarna hos allmänheten och ekonomins aktörer. Om aktörerna i ekonomin litar på att inflationen hålls kring målet behöver företagen inte ändra sina priser om kostnaderna tillfälligt skulle stiga. På samma sätt kan stabila inflationsförväntningar medföra att löneutfallen hamnar på rimliga nivåer.

Riksbankens överväganden vid penningpolitiska beslut

Som ett led i arbetet för öppenhet publicerar Riksbanken de prognoser och bedömningar som penningpolitiken grundar sig på. I samband med de penningpolitiska mötena publicerar Riksbanken en penningpolitisk rapport med konjunktur- och inflationsutsikterna baserade på den utveckling för reporäntan som majoriteten av direktionen för stunden tycker är en väl avvägd penningpolitik. Dagen efter ett penningpolitiskt möte skickar Riksbanken ut ett pressmeddelande om det penningpolitiska beslutet där det även finns information om hur de enskilda ledamöterna röstade och motiveringar till eventuella reservationer. Cirka två veckor efter mötet publicerar Riksbanken ett protokoll där det framgår hur de olika ledamöterna argumenterade.

Kommunikation mellan mötena

Mellan mötena kan Riksbanken kommunicera med hjälp av tal, pressmeddelanden och ekonomiska kommentarer på webben. Direktionsledamöterna håller ofta tal där de mer utförligt kan motivera sina ställningstagande vid det senaste penningpolitiska mötet. I sina tal kan de också kommentera ny statistik och koppla den till den tidigare prognosen eller redogöra för vilka variabler som varit särskilt viktiga vid beslutet. Men ledamöterna får inte ge sådan information som föregriper deras beslut vid nästa penningpolitiska möte.

Uppdaterad 2018-02-01