Hur mäts inflation?

Inflationen mäts vanligtvis genom att med hjälp av ett prisindex räkna ut hur prisnivån har ändrats under en 12-månadersperiod. Det vanligaste och mest kända prisindexet i Sverige är konsumentprisindex (KPI). Indexet visar hur mycket det kostar att leva i Sverige och hur denna kostnad utvecklas över tid . Målet för Riksbankens penningpolitik är att inflationen ska vara 2 procent per år, mätt som den årliga procentuella förändringen i KPIF (konsumentprisindex med fast ränta). KPIF beräknas med samma data och på samma sätt som KPI, men utan att effekten av ändrade boräntor räknas med.

Inflation på 2 procent per år

Både KPI och KPIF beräknas och publiceras varje månad av Statistiska centralbyrån, SCB. Inflationsmålet är definierat som att den årliga förändringen i KPIF ska vara kring 2 procent, det vill säga att prisnivån i genomsnitt ska öka med 2 procent jämfört med samma period föregående år. Riksbanken följer också förändringar i prisnivån från exempelvis månad till månad.

Läs även: Inflationsmålet

Så beräknas konsumentprisindex, KPI

Varje månad samlar SCB in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Dessa varor och tjänster är de som SCB bedömer ingå i en representativ konsumtionskorg, det vill säga den avspeglar vad en genomsnittlig svensk konsumerar. En vara eller tjänst som det köps mycket av har stor vikt i mätningen, medan en vara eller tjänst som det köps lite av har liten vikt. Vad konsumenter köper förändras över tid och en gång om året uppdaterar SCB vilka varor och tjänster som ska ingå i mätningen. Det SCB försöker mäta är priset på samma varor och tjänster över tiden. Därför bedömer SCB också hur mycket av prisändringarna som beror på att kvaliteten förbättras, som till exempel när en dators prestanda blir allt bättre, och räknar bort detta. När priserna är sammanställda får man fram ett index för prisnivån som visar hur mycket det kostar att leva i Sverige – det är det som är konsumentprisindex (KPI). För att undvika att få med effekter som beror på att det är en viss säsong, till exempel jul- eller sommarreakampanjer, beräknas vanligtvis sedan inflationen som förändringen av KPI en viss månad jämfört med samma månad året innan.

KPIF, konsumentprisindex med fast ränta – målvariabel för inflationsmålet

Tidigare använde Riksbanken KPI som målvariabel för inflationsmålet. KPI användes framför allt för att detta var det mest kända måttet på inflationsutvecklingen i Sverige. Men sedan 2017 är KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) Riksbankens formella målvariabel. Inflationen mätt med KPIF var också i praktiken Riksbankens operativa målvariabel under flera år innan 2017.

KPIF beräknas med samma data och på samma sätt som KPI, men effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån räknas bort, det vill säga KPIF påverkas inte direkt av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån.

Läs även: Inflationen just nu

Varför KPIF istället för KPI?

Skillnaden mellan KPI och KPIF är att ökningstakten i KPIF inte påverkas direkt av förändringar i hushållens boräntor.  

Riksbankens penningpolitik påverkar huvudsakligen ekonomin genom förändringar av Riksbankens styrränta. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkas efterfrågan i ekonomin, och efter hand får detta också effekter på inflationen. Men förändringar av styrräntan påverkar också mer eller mindre direkt hushållens boräntor, vilket i sin tur får effekter på KPI, eftersom hushållens boendekostnader förändras. Detta är dock en övergående effekt och ger en missvisande bild av det sätt som Riksbanken påverkar inflationen. Den tillfälliga effekten på KPI av exempelvis en räntehöjning är dessutom den motsatta mot effekten på inflationen på längre sikt. Det vill säga på kort sikt stiger KPI-inflationen då räntan höjs, trots att inflationen minskar på längre sikt.

Därför anser Riksbanken att det är bättre att använda KPIF som mått när direktionen fattar beslut om vilken penningpolitik man bedömer är lämplig för att stabilisera inflationen vid målet på 2 procent. Riksbanken kompletterar också analysen med andra inflationsmått, men det är KPIF som är målet.

HIKP används för att kunna jämföra med länder inom EU

Ett annat mått på inflation är det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP). Det är ett index för internationella jämförelser av inflationen. Även om det ibland kan vara skillnader mellan ökningstakterna i HIKP och KPIF så ligger de två måtten relativt nära varandra över tid.

Underliggande inflation

Utöver målvariabeln KPIF analyserar Riksbanken regelbundet olika mått på underliggande inflation. Sådana mått kan ge en fingervisning om hur hög den mer varaktiga delen av den uppmätta inflationstakten är. Läs mer på sidan Underliggande inflation.

Video "Riksbanken förklarar: Inflationen är inte lika för alla"

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2023-09-14