Hur mäts inflation?

Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI. När Riksbanken införde inflationsmålet 1993 så uttrycktes det i termer av den årliga förändringstakten i KPI. Sedan september 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, som målvariabel för inflationsmålet. Båda måtten beräknas och publiceras varje månad av Statistiska centralbyrån, SCB.

Varje månad samlar SCB in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. När priserna är sammanställda får man fram en genomsnittlig prisnivå för hur mycket det kostar att leva i Sverige nu jämfört med tidigare, det är det som är konsumentprisindex (KPI). En vara eller tjänst som det köps mycket av får ett större genomslag på KPI än en vara som det köps lite av. Man tar också hänsyn till kvalitetsförbättringar, som till exempel när en dators prestanda förbättras över tiden, och räknar bort dessa från prisförändringarna.

KPIF – målvariabel för inflationsmålet

Sedan september 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, som målvariabel för inflationsmålet . KPIF beräknas med samma data och på samma sätt som KPI, men effekten av ändrade bostadsräntor räknas bort. Anledningen till att målvariabeln ändrades från KPI till KPIF är att KPI har haft nackdelar som vägledning för penningpolitiken. En sådan nackdel är att förändringar av reporäntan påverkar hushållens boräntor och då påverkas även KPI, eftersom hushållens boendekostnader förändras. Och de direkta effekterna på KPI går dessutom åt "fel håll": när Riksbanken sänker reporäntan för att få upp inflationstakten sjunker hushållens boräntor, och då sjunker också KPI-inflationen på kort sikt. Riksbanken har därför alltid tittat även på andra inflationsmått än KPI i bedömningarna inför räntebesluten. Inflationen mätt med KPIF var därför i praktiken Riksbankens operativa målvariabel under flera år innan den blev Riksbankens formella målvariabel för penningpolitiken.

HIKP används för att kunna jämföra med länder inom EU

Ett annat mått på inflation är det harmoniserade indexet för konsumentpriser, HIKP. Det är ett index för internationella jämförelser av inflationen (läs mer om HIKP via en av länkarna nedan). Även om det på kort sikt kan vara betydande skillnader mellan ökningstakterna i HIKP och KPIF så ligger de två måtten relativt nära varandra.

Underliggande inflation

Den mer varaktiga eller trendmässiga inflationen brukar kallas för underliggande inflation och kan beräknas på olika sätt (läs mer om underliggande inflation via länken nedan). Inget enskilt mått är i alla lägen det mest relevanta för att spegla utvecklingen av den underliggande inflationen och Riksbanken studerar därför flera olika mått, bland annat Trim85 och Und24. Beräkningen av dessa båda mått utgår ifrån samma data som beräkningen av KPI. Riksbanken publicerar måtten för Trim 85 och Und24 varje månad, samma dag som nya utfall för KPI publiceras av SCB.

Uppdaterad 2018-04-04