Vad är penningpolitik?

Penningpolitik syftar till att pengar ska behålla sitt värde över tiden, något centralbanker vanligtvis försöker åstadkomma genom att påverka kostnaden för och tillgängligheten på pengar i ekonomin. Riksbankens penningpolitik syftar till att hålla inflationen låg och stabil. På så vis bidrar Riksbanken till en gynnsam ekonomisk utveckling i Sverige. Det är de sex ledamöterna i Riksbankens direktion som fattar besluten som rör penningpolitiken.

Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbankens tolkning av målet är att inflationen ska vara låg och stabil. Mer precist: att hålla inflationen mätt med konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, kring 2 procent per år. Även om inflationsmålet är överordnat stödjer penningpolitiken också målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå en hållbar tillväxt och hög sysselsättning.

Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg är reporäntan. I vissa lägen kan reporäntan behöva kompletteras med andra åtgärder för att säkerställa att penningpolitiken får genomslag på ett effektivt sätt (läs mer under Så påverkar penningpolitiken inflationen). Vid de penningpolitiska mötena fattar direktionen beslut om reporäntan och gör en bedömning av vilken bana för reporäntan och eventuellt vilka andra kompletterande åtgärder som behöver genomföras.

Penningpolitiken verkar med fördröjning

Det tar tid innan penningpolitiken får full effekt på ekonomin i stort och på inflationen. Därför vägleds penningpolitiken av prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken publicerar bland annat en bedömning av hur reporäntan kommer att utvecklas framöver.

Penningpolitik och finansiell stabilitet hänger ihop

Riksbanken ansvarar också för finansiell stabilitet. Ett stabilt finansiellt system är en förutsättning för att Riksbanken ska kunna bedriva en effektiv penningpolitik. Det beror på att de finansiella marknaderna och deras sätt att fungera påverkar vilket genomslag penningpolitiken får på de räntor som hushåll och företag betalar för sina lån. Dessutom skulle de ekonomiska konsekvenserna av en finansiell kris direkt påverka prisstabiliteten, tillväxten och sysselsättningen.

Uppdaterad 2018-02-01