Övervakning av den finansiella infrastrukturen

Riksbanken övervakar de centrala aktörerna i den finansiella infrastrukturen. Syftet är att identifiera och analysera källor till risker och effektivitetsförluster och att vid behov arbeta för förändring.

Riksbankens övervakning

I övervakningen tillämpar Riksbanken CPMI-Ioscos internationella principer för en säker och effektiv infrastruktur. För vissa typer av finansiella infrastruktursystem har de internationella principerna i stor utsträckning även införts i lag. Dessa system får löpande tillsyn bland annat genom internationella samarbetsarrangemang som Riksbanken deltar i. Men Riksbanken ser samtidigt till att systemen uppfyller de delar av de internationella principerna som inte täcks av lagen.

Kriterier för vilka finansiella infrastrukturer som ska ingå i övervakningen

Riksbanken övervakar de finansiella infrastruktursystem som Riksbanken har bedömt som väsentliga för den finansiella stabiliteten. Riksbanken tillämpar sex kriterier för att identifiera de system som ska övervakas:

  • antal transaktioner som systemet hanterar och transaktionernas värde
  • systemets marknadsandelar
  • de marknader systemet är verksamt på
  • tillgängligt alternativt system som kan användas på kort sikt
  • sammankoppling med andra system och andra finansiella institutioner
  • systemets betydelse för implementeringen av penningpolitiken

Alla kriterier behöver inte vara uppfyllda för att Riksbanken ska besluta om övervakning. Vi tar också hänsyn till hur systemet kan utvecklas framöver. När Riksbanken har fattat beslut om att ett nytt system ska övervakas blir beslutet offentligt.

Vad innebär det att stå under övervakning?

När Riksbanken har beslutat att ett finansiellt infrastruktursystem ska stå under övervakning innebär det att Riksbanken förväntar sig att systemet lever upp till CPMI-Ioscos internationella principer. Att efterleva principerna innebär, till exempel, att offentliggöra information i enlighet med CPMI-Ioscos Disclosure Framework, åtminstone vartannat år, eller oftare om systemet har genomgått stora förändringar.

Principerna är dock minimikrav. Specifika särdrag för den svenska marknaden kan göra att Riksbanken behöver ställa ytterligare krav. När Riksbanken anpassar kraven till de svenska förhållandena motiveras detta i analysen och i bedömningen av enskilda system. Att stå under övervakning innebär även regelbunden och ad hoc-rapportering till Riksbanken och regelbundna möten.

Riksbanken beslutade 2012 att tillämpa dessa principer i sin övervakning. Detta beslut uppdaterades 2018.

Riskbaserat arbetssätt

Riksbanken prioriterar att analysera risker i och mellan de finansiella infrastruktursystem som står under övervakning. För varje infrastruktursystem bedöms riskerna utifrån en mall baserad på de internationella principerna. Dessa systemspecifika bedömningar ligger sedan till grund för en bedömning av samtliga risker utifrån hur allvarligt de kan påverka den finansiella stabiliteten i Sverige. Vid bedömningen kan Riksbanken också finna att en fördjupad analys är nödvändig för att säkerställa att en särskild del av de internationella principerna efterlevs. Avslutningsvis överförs riskbedömningen till en plan för övervakningsverksamheten som anger vilka risker som ska analyseras vidare och hanteras på kort sikt.

Samarbete med Finansinspektionen

Finansinspektionen har också ett ansvar för finansiell stabilitet genom sin tillsyn av de enskilda företagen i den finansiella infrastrukturen. Riksbankens och Finansinspektionens ansvarsområden överlappar ibland varandra. I dessa fall eftersträvas effektiva former för kontakter och samverkan. Det finns ett formaliserat samarbete mellan myndigheterna för att uppnå detta.

Samarbete i övervakningen av utländska system

Övervakningen av de utländska system som verkar i den svenska infrastrukturen och som kan påverka den finansiella stabiliteten i Sverige leds av ansvariga myndigheter i respektive systems hemland och följer riktlinjerna för samarbete enligt de internationella principerna. Riksbanken deltar i samarbeten för system som är viktiga för finansiell stabilitet i Sverige.

Uppdaterad 2018-05-18