Frågor och svar om rapporteringen
Här finns svar på vanliga frågor om rapporteringen.
1. Ska transaktioner med hushåll rapporteras?
Transaktioner med hushåll ska inte rapporteras.
2. Vilka delar av banken behöver rapportera?
Transaktionerna som ska rapporteras är de transaktioner gjorda av den juridiska personen som är penningpolitisk motpart, inklusive alla filialer i EU/EEA, och är denominerade i SEK.
3. Ska transaktioner med Riksbanken rapporteras?
Transaktioner med Riksbanken som motpart måste inte rapporteras, men får rapporteras. Detta kan komma att ändras.
4. Ska transaktioner med en volym under 10 miljoner SEK rapporteras?
Transaktioner med en volym under 10 miljoner SEK måste inte rapporteras, men får rapporteras. Detta kan komma att ändras.
5. Riksbanken frågar efter transaktioner med en löptid på max 10 kalenderdagar. Är det tillåtet att rapportera transaktioner med en löptid på över 10 kalenderdagar?
Det är tillåtet att rapportera transaktioner med en löptid över 10 kalenderdagar. Riksbanken kan dock inte garantera att dessa transaktioner inte kommer flaggas med varningar när de rapporteras. Utöver det kan rapporteringssegmentet behövas delas upp i flera filer om det resulterar i att ett mycket stort antal transaktioner rapporteras. Kontakta oss på tora@riksbank.se för mer information.
6. Vad består den årliga rapporteringen av?
I den årliga rapporteringen ska både aggregerade volymer och antal transaktioner i de segmentet som den dagliga rapporteringen består av rapporteras. Den årliga rapporteringen görs i början av kalenderåret och gäller föregående kalenderårs transaktioner.
Tack för ditt svar!
Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare
Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor? Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)