Så betalar svenskarna 2019

Riksbanken anpassar sig till den digitala världen

Ladda ner PDF
Riksbanken anpassar sig till den digitala världen

Snabba betalningar kräver nytänkande

När den nya tekniken gör att nya typer av företag förmedlar betalningar, behöver Riksbanken anpassa sina system och rutiner. Dessutom växer efterfrågan på sekundsnabba betalningar dygnet runt. Om Riksbanken säkerställer att det är enkelt och billigt att använda dess system för betalningar så bör behovet av att använda mer riskfyllda alternativ minska.

Publicerad: 7 november 2019

Digitaliseringen av samhället har nått långt i Sverige och påverkat alla sektorer, inte minst betalningsmarknaden som befinner sig under starkt omvandlingstryck. Kontanter används och accepteras allt mindre, online-betalningar och betalningar med mobilappar växer snabbt och nya former av ”pengar” i form av så kallade kryptovalutor har också växt fram. Samtidigt vill nya aktörer in på betalningsmarknaden, bland andra globala online-plattformar som Facebook, Google och Amazon. I och med att dessa ofta redan har många användare kan de snabbt komma att få en dominerande ställning. Det är inte bara takten med vilken de tekniska innovationerna introduceras som har ökat, utan även konsumenternas beteende förändras snabbt. Många förväntar sig att det ska gå lika enkelt och snabbt att betala som att skicka ett mejl eller sms.

Den omvandling av betalningsmarknaden som den nya tekniken medför är för det mesta av godo. Snabbare och enklare betalningar, tillgänglighet dygnet runt och bättre räckvidd gör betalningarna mer effektiva. Men utvecklingen innebär också nya utmaningar. Cyberrisker, sårbarhet och beroende av elektricitet, exkludering av vissa grupper och integritetsinskränkningar är några av de utmaningar som behöver hanteras. Riksbanken har i sammanhanget uttryckt en önskan att skyldigheten att acceptera kontanter borde bli mer omfattande. I en skrivelse till Riksdagen har Riksbanken också påpekat att man borde utreda om begreppet lagligt betalningsmedel kan anpassas så att det fyller en funktion även i en digital värld.

Utvecklingen kräver också att den finansiella infrastrukturen som hanterar betalningarna moderniseras. Här har Riksbanken en central roll genom att försörja landet med kontanter och genom att tillhandahålla det centrala systemet för avveckling av betalningar som sker i Riksbankens regi. Traditionellt sett har Riksbankens betalningssystem RIX bara varit öppet under kontorstid och antalet direkta deltagare i systemet har varit relativt få. Öppettiderna har utökats med en timme under 2019 och även antalet deltagare kommer förmodligen att behöva utökas när andra företag än banker får en allt större roll på betalningsmarknaden. I framtiden kommer systemet för omedelbara betalningar förmodligen vara tillgängligt dygnet runt.

Riksbankens ambition är att möta marknadens krav så att inte alternativa lösningar som är mindre säkra tvingas fram. Betalningar i Sverige ska kunna avvecklas i centralbankspengar dygnet runt under årets alla dagar. Det vore också önskvärt att små transaktioner kan genomföras i realtid även till utlandet inom en inte alltför avlägsen framtid. Om Riksbanken säkerställer att det är enkelt och billigt att använda dess system för betalningar så borde behovet av att använda mer riskfyllda privata alternativ för avveckling av internationella betalningar minska.