Så betalar svenskarna 2019

Digitaliseringen gör betalningar mer effektiva

Ladda ner PDF

Digitala betalningar är mer effektiva än kontanter

Publicerad: 7 november 2019

Betalningarna är effektiva om det kostar relativt lite för samhället som helhet att genomföra dem. Samhällets kostnader inkluderar betalningsförmedlarens kostnader, till exempel kostnader för teknisk utrustning, försäkringar, transporter och så vidare, men även andra kostnader som exempelvis väntetiden för en enskild kund. Den senaste undersökningen av samhällets kostnader för olika typer av betalningar i Sverige publicerades för ganska länge sedan, år 2012. Enligt den undersökningen var betalningar med betalkort och autogiro mest kostnadseffektiva. Till exempel var de samlade samhällsekonomiska kostnaderna för en betalning med betalkort cirka fyra kronor. Kostnaderna för varje kontantbetalning var dubbelt så hög, cirka åtta kronor. Betalningar med kreditkort och gireringar var de minst kostnadseffektiva lösningarna. Här låg de samhällsekonomiska kostnaderna per betalning på över tio kronor.

Det är mycket som tyder på att samhällets kostnader per betalning i Sverige har sjunkit sedan dess. Till exempel har betalningslösningen Swish, där konto-till-konto- överföringar initierats via mobiltelefonen, tillkommit och tagit över bland annat kontanta betalningar. Enligt en nyare dansk undersökning är de samhällsekonomiska kostnaderna för den danska motsvarigheten till Swish i Danmark cirka två kronor per betalning (person-till-person), och det verkar rimligt att tro att något liknande skulle gälla även i Sverige. Samtidigt har andelen betalningar med betalkort och gireringar ökat. Givet kostnadsberäkningarna som beskrivits ovan tyder det på att den genomsnittliga samhällsekonomiska kostnaden per betalning i Sverige har sjunkit.

Men kostnaden per betalning med ett visst betalningsinstrument beror även på hur många betalningar som görs med instrumentet. Det har att göra med att det ofta är stora fasta kostnader förknippade med varje betalningsinstrument. Med stora fasta kostnader blir varje betalning billigare när antalet betalningar ökar. Det är en viktig orsak till att kostnaden för att betala med bankkort är betydligt lägre än kostnaden per betalning med kreditkort. I Sverige görs betydligt fler betalningar med bankkort än med kreditkort.

Den här effekten talar också för att kostnaderna per kontantbetalning kan ha ökat. När vi gör färre kontantbetalningar samtidigt som största delen av infrastrukturen finns kvar ökar den genomsnittliga samhällsekonomiska kostnaden per kontantbetalning. När det gäller elektroniska betalningar kan vi ha haft en motsatt effekt eftersom antalet har ökat. För att kunna ge ett mer definitivt svar på om betalningarna i Sverige totalt sett har blivit mer kostnadseffektiva behöver vi en ny kostnadsstudie för Sverige. Riksbanken planerar att göra en sådan nästa år med målet att ha resultatet klart till 2021.

Jämfört med andra länder framstår betalningarna i Sverige som kostnadseffektiva. Utomlands är kontantanvändningen högre, samtidigt som mer effektiva elektroniska betalningsmetoder som liknar Swish används i lägre utsträckning. Enligt en studie från ECB, som kom ut samtidigt som den svenska studien, låg kostnaden per betalning i Sverige väsentligt lägre än kostnaden i de flesta andra europeiska länder.

Även om kostnaderna för varje betalning har sjunkit, och även om kostnadseffektiviteten i svenska betalningar är hög jämfört med andra länder, finns det utrymme för ytterligare effektivisering. Bland annat kan större tillgänglighet och kapacitet i systemen för omedelbara betalningar bidra till ökad konkurrens och innovationer, se Riksbanken anpassar sig till den digitala världen.

För att en marknad ska fungera effektivt är det också viktigt att de priser och avgifter som de som använder betalningstjänsterna möter reflekterar de faktiska kostnaderna för en betalning. Den planerade kostnadsstudien för Sverige ska bland annat ta fram en bild av kostnaderna för olika betalningar och på så sätt skapa ett bättre underlag för att bedöma hur väl prissättningen fungerar.