Det svenska samhället har i 350 år förlitat sig på att Riksbanken har försett landet med pengar i form av svenska kronor. Men sedan en tid tillbaka uppmärksammas Sverige som landet där kontanterna minskat mest och snabbast i världen. Utvecklingen ligger i linje med att Sverige också anses vara ett av de länder där digitaliseringen av samhället i stort har hunnit längst. Även om kontanterna inte försvinner helt skulle förhållandet att kontanter inte längre är allmänt accepterade i praktiken innebära ett kontantlöst samhälle. Riksbanken har uttryckt oro för denna utveckling bland annat i ett remissvar till Riksbanksutredningen, och i tal och debattartiklar.

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av betalningar ställer frågan om statens framtida roll på betalningsmarknaden på sin spets. Om inget görs leder den här utvecklingen med stor sannolikhet till att allmänheten inte längre kommer att ha tillgång till statligt utgivna pengar, Riksbankspengar, som är den säkraste formen av pengar som finns. Utvecklingen har också medfört att vissa grupper i samhället som av olika skäl inte kan använda digitala tjänster har fått svårare att göra sina betalningar, en ny typ av finansiell exkludering.

Riksbanken behöver därför överväga om kontanterna behöver moderniseras för att passa i den digitala ekonomin. Som ett led i detta startade Riksbanken under våren 2017 ett projekt som undersöker möjligheten för Riksbanken att ge ut en digital centralbankspeng, en så kallad e-krona.

En e-krona skulle ge allmänheten tillgång till ett digitalt komplement till kontanter där staten står som garant för pengarnas värde. I dag är det bara bankerna och övriga deltagare i RIX som har tillgång till Riksbankens digitala pengar. Övriga digitala pengar i samhället ges ut av affärsbankerna.

En e-krona skulle definitionsmässigt också vara en digital betalningsform men den skulle kunna designas med målet att den ska inkludera alla grupper i samhället. Lättillgängliga, enkla och användarvänliga versioner skulle kunna tas fram för de som idag har svårt med den digitala tekniken.

En e-krona skulle dessutom kunna vara ett eget separat system som skulle stärka betalningssystemets motståndskraft. Vid allvarliga störningar i bankernas eller kortföretagens system skulle en e-krona vara en alternativ betalningsform. På så sätt skulle en e-krona fylla samma uppgift som kontanterna så väl fyllde i den analoga eran – att erbjuda ett statligt betalningsalternativ som är tillgängligt för alla och som kompletterar det privata tjänsteutbudet.

Inom e-kronaprojektet har Riksbanken har haft en dialog med flera nationella och internationella aktörer för att få deras syn på en e-krona, sett över förslag på lämplig teknik och tittat på vilka legala frågeställningar som måste tas om hand för att Riksbankens mandat att ge ut en e-krona ska vara tydligt.

En fortsatt dialog med allmänheten, aktörer på betalningsmarknaden och andra myndigheter kommer att vara viktig. Inga beslut är fattade om att ge ut eller inte ge ut en e-krona, men genom att fortsätta utreda möjligheterna förbereder Riksbanken en möjlig väg att kunna möta en ny digital betalningsmarknad.