Utomlands experimenterar stora teknikföretag med nya tjänster, till exempel automatisk registrering av kunder när en vara tas från en hylla i en butik. Betalningen sker automatiskt när kunden lämnar butiken. Men även betalningar vid köp på distans kan förenklas och automatiseras. Till exempel skulle teknik för så kallade smarta kontrakt kunna användas. Smarta kontrakt är små program som utför en åtgärd baserat på vad som skett innan, så att till exempel en betalning genomförs först när en vara levererats.

Betalningar med kort i butik har blivit enklare genom ”blippa”-funktionen, så kallad Near Field Communication (NFC). Betal- och kreditkort som utrustas med NFC behöver bara nudda kortterminalen. Kombinerat med att man vid mindre inköp inte behöver PIN-kod blir kortbetalningen snabbare och smidigare. I stort sett alla nya betalkort utrustas med ”blipp”-funktionen. Marknadsaktörernas målsättning är att alla kort och 94 procent av terminalerna ska vara utrustade med NFC i slutet av 2019. Tekniken kan även användas för att betala med mobilen i butik, men sådana betalningslösningar är relativt nya och används än så länge i liten utsträckning i Sverige.

En annan trend som påverkar hur vi betalar är framväxten av nya företag som förenklar betalningsprocessen vid köp på nätet. Till exempel erbjuds lösningar där du kan betala via din internetbank eller med faktura och inte behöver ange dina kortuppgifter i samband med köpet. För den som vill betala med kort finns det ofta möjlighet att registrera sina kortuppgifter och då är ett köp bara ett knapptryck bort.

En trend som har pågått längre i vissa andra länder är att stora IT-företag som Google, Apple och Facebook nu även tar steget in på betalningsmarknaden. Den här typen av företag har redan stora och väl etablerade nätverk av kunder, ofta på sociala plattformar, vilket kan ge dem en konkurrensfördel. Det kan också finnas en stark koppling mellan sociala medier och möjligheten att kunna betala till sina vänner inom nätverket, vilket kan få IT-företagens betalningsappar att växa väldigt snabbt. Det har exempelvis hänt i Kina med Wechat och Alipay. Andra exempel är Apple Pay, Google Pay och Samsung Pay. I juni annonserade Facebook att de, tillsammans med ett antal andra företag, har planer på att lansera en egen kryptovaluta som kallas Libra. Kryptovalutan är tänkt att vara kopplad till en korg av valutor som till exempel dollar, euro och yen för att garantera att Libra har ett stabilt värde. Det betyder att Facebook och andra företag skulle tillhandahålla betaltjänster som inte använder svenska kronor, vilket skulle kunna få konsekvenser för Sverige om Libra blir populärt. Redan idag kan man i vissa länder ha ett betalkort som är kopplat till en kryptovaluta. När kortet används växlas kryptovalutan till den aktuella nationella valutan och betalningen genomförs genom det traditionella kortsystemet.

Många av de nya betaltjänsterna som vuxit fram bygger på äldre teknik och lösningar som använts för betalningar under flera år. Mobila plånböcker som till exempel Apple Pay bygger exempelvis på kortbetalningar. Du som användare lägger in dina kortuppgifter i appen en gång och sedan används ditt betalkort per automatik av mobilappen. Att konsumenterna får fler alternativa sätt att betala betyder därför inte nödvändigtvis att betalningssystemet har fått ökad redundans och robusthet. Swish utgör ett undantag, eftersom den betaltjänsten bygger på en helt egen lösning.